Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 27 sept. 1930 - Karl Nilsson: Försvarsdiskussionens utgångsläge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försvarsdiskussionens utgångsläge 459
vad 1925 års härordning utlovades att bli. Icke förty torde denna
grupp i nästa stora drabbning hemföra segern. På vänstra flygeln
komma "överstarna"., pacifisterna att ställa upp. Deras program
blir: inga militära sanktioner, den "krigsmässiga"
militärorganisationens avskrivning, i stället neutralitetsvakt. Utanför vänstra flygeln
komma sedan de båda kommunistiska partierna att husera fritt i
terrängen. Sillénarna komma säkert att gå in för arméns erövring
inifrån och upprättandet av fristående arbetarvärn, kilbommarnas
ställning är mera oberäknelig.
Först några ord om den pacifistiska falangen. Den befinner sig i
snabb tillväxt. Redan nu finns troligen 40 — 50,000 utanför de
politiska partierna organiserade "avrustare". Jag har lika litet som
någon annan några siffror för den politiska fördelningen inom de
pacifistiska organisationerna, men jag vågar ändå med ganska stor
bestämdhet påstå, att socialdemokraternas majoritet är säkrad. Även
om man räknar bort det syndikalistiska inslaget. Detta påstår jag,
trots att Harald Åkerberg i sitt persiflerande kåseri om "Den
internationella avmätningen" (Tiden juni 1930) synes tro, att pacifisterna
nästan helt utgöras av suckande och gråtande frikyrkofolk, som
endast för ett ögonblick utbytt kapellet mot biografen. En
missuppfattning, som endast kan förklaras av en sällsynt okunnighet om det
politiska läget både i landet i dess helhet och i det socialdemokratiska
partiet.
Vilka äro orsakerna till pacifisternas frammarsch på bred front?
Så vitt jag kan se väsentligen följande tre. Först: pacifisterna ha
upptäckt, att de blivit grundligt lurade på 1925 års "nedrustning".
Upptäckten skedde först, då flottkommittén avlämnade sitt
betänkande. Vidare: de nya stridsmedlen, gaserna och flyget. Dessa
upptäcktes av den stora allmänheten, när major K. A. Bratt i början av
år 1928 lyfte på förlåten. När sedan 1925 års nedrustningsmän
upplyste, att dessa ingalunda voro någon nyhet för dem, ökades helt
naturligt känslan av otrygghet. Sist och viktigast (åtminstone för
alla politiska pacifister) : "Den internationella nedrustningens"
definitiva bankrutt.
Kommer den pacifistiska flodvågen att sjunka tillbaka, eller
kommer den att följas av en ännu våldsammare? Det vet ännu ingen.
Det kommer att helt bero på om pacifisterna kunna under politisk
ledning samla sig i en bestämd anfallsriktning. Och "den
internationella nedrustningens" bankrutt måste bli utgångspunkten, när gift-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
