Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 27 sept. 1930 - Karl Nilsson: Försvarsdiskussionens utgångsläge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försvarsdiskussionens utgångslåge 461
ligheten är icke universellt. Och man måste räkna med att det inte
heller inom överskådlig framtid blir det. Sovjetunionen och Förenta
staterna bl. a. stå utanför och komma med säkerhet att göra så mycket
länge. Härmed är hela förbundets grundval rubbad, ty denna skulle
vara alla staters inbördes solidaritet.
När en internationell konflikt uppstår, och alla försök att bilägga
denna på fredlig väg strandat, d. v. s. då en stat "griper till krig",
skola sanktionerna träda i funktion. "Alla förbindelser av
ekonomisk, kommersiell eller personlig art" (art. 16) skola omedelbart
avbrytas. Dessutom skall N. F:s råd föreslå de olika regeringarna
med vilka militärstyrkor de böra bidraga. Vägrar en stat att
uppfylla sina förpliktelser, kan den uteslutas ur förbundet. Uppstår
konflikt mellan förbundsstat och en utanför stående eller mellan två
stater, som båda stå utanför förbundet, och tvisten icke kan biläggas
på fredlig väg, utan en utanför förbundet stående stat "griper till
krig", träda också sanktionerna i funktion.
Den åkermanska kommittén anser — säkert med rätt — att man
måste räkna både med "sanktionskrig" och "enskilda krig". Det
mest sannolika är väl krig, som är en kombination av dessa båda slag.
Kan man över huvud tänka sig ett renodlat sanktionskrig, ett krig
för "rätten", som det så vackert heter? Jag tror det icke. I varje
fall inte annat än mot en liten stat, som kommit i delo med en
annan sådan. Men det troliga är, att även i detta fall de stridande
antingen få hållas, eller också, att de behandlas med "enskilda krig".
Men vid en större konflikt? Gäller det en konflikt endast
mellan förbundsstater (ett mindre sannolikt fall) bli sanktionerna, om
de överhuvud träda i funktion, helt beroende av tvistens reella
karaktär icke av dess formella, alltså beroende på den redan
förefintliga grupperingen inom förbundet. Självfallet är, att båda partierna
söka att med alla medel få sanktionerna att verka för deras syften.
Utbryter konflikt mellan förbundsstat och stat utanför förbundet, blir
läget något annorlunda. Då är det möjligt att hela förbundet eller
åtminstone den europeiska delen uppträder på enig front (Sovjet—
Västeuropa). Men det är långt ifrån säkert. I nuvarande läge
komma de imperialistiska motiven att vara starkare än de juridiska,
även om de senare få tjänstgöra som skyddande förklädnad.
Sanktionerna skola träda i funktion, när en stat "griper till krig".
Vad menas därmed? Några objektiva grunder på vilka man kan
konstatera, vem som är angripare, finnas ej och begreppet "gripa till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
