Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 27 sept. 1930 - Karl Nilsson: Försvarsdiskussionens utgångsläge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
462 Karl Nilsson
krig" har man aldrig lyckats definiera. Det blir händelsernas egen
g§Ltig som kommer att ge definitionen.
Major K. A. Bratt har varit en lidelsefull förespråkare för
sanktionerna, för "den internationella solidariteten". Den åkermanska
kommittén är också anhängare av sanktionssystemet, fastän mera
reserverat. Den tycks nästan anse, att sanktionernas huvuduppgift är
att förhindra en svensk avrustning. I Solidaritets försvarets främsta
förespråkare i detta nu är emellertid varken K. A. Bratt eller
utredningskommittén.
Det är i stället "Antingen — eliers" författare. De ha icke nöjt
sig med anslutning till sanktionerna i största allmänhet utan också
med en klarhet, konsekvens och elegans, som torde sakna motstycke
i vår militära litteratur, nästan i detalj gjort upp en strategisk plan
för den svenska militärmakten, organiserad som en del av N. F:s
sanktionstrupper. (K. A. Bratts bok "Försvarsfrågan i stöpsleven"
syftar åt samma håll, men är vagare i sina uttalanden). Och de
nöja sig med att militärmakten organiseras för ett enda krigsfall:
för ingripande i Finland i händelse av ett ryskt infall där. För
detta ändamål anse de att en grundlig ombyggnad samt en måttlig
utbyggnad av den nuvarande organisationen är tillräckligt. De
nämna visserligen ingen kostnadssiffra, men man kan gissa på 150
—200 miljoner.
En sak synes odiskutabel. Äro vi med i N. F., och ämna vi ha
kvar arméns krigsmässighet är solidaritets försvar det enda rimliga.
Så långt ger jag trots Undén (Tiden sept. 1930) "Antingen eller"
fullkomligt rätt. Men vilka bli konsekvenserna? Vi veta, att någon
"internationell nedrustning" icke ägt rum. Pekar någon på
flottavtalet i London, måste man komma ihåg, att "nedrustningen" där
i stort gällde flottplaner, som delvis uppgjorts endast i taktiskt syfte,
för att få gynnsammast möjliga utgångsläge vid förhandlingarna.
Och den minskning av statsmakternas militärbudgeter, som åren
närmast efter kriget fram till 1924 uppvisa, berodde ju på, att
krigs-organisationen höll på att avvecklas. För närvarande håller man som
bäst på med att överskrida siffrorna från 1913. Förberedande
nedrustningskommissionen inom N. F. arbetar sedan 1926, ännu har
likväl icke den allmänna nedrustningskonferensen sammanträtt. Även
om så sker inom en ganska snar framtid, bör man äkta sig för alla
illusioner. Med all säkerhet kommer man inte en gång att nå fram
till en princip för nedrustningsarbetets bedrivande. Och skulle mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
