Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 27 sept. 1930 - Karl Nilsson: Försvarsdiskussionens utgångsläge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Por svarsdiskussionens utgångsläge 463
förmodan en konvention komma till stånd, kan detta betyda endast ett
ytterligare fastlåsande av hela frågan. Man måste ge den
åkermanska kommittén rätt då den skriver: "Det är icke otroligt, att den i
konventionen inskrivna sammanlagda rustnings summan kan komma
att innebära en icke oväsentlig ökning av vad som för närvarande
existerar."
Detta om nedrustningarna. Därtill kommer den politiska och
ekonomiska spänning, som på många håll är nära bristningsgränsen.
Vår militärntakt skall nu även organisatoriskt inkorporeras som en
del om inte i världsmilitarismen så i varje fall i den västeuropeiska.
Detta blir ofrånkomligt, om vår militärmakt är ofrånkomlig.
"Antingen — eliers" författare räkna med ett ryskt infall i
Finland som, mycket sannolikt inom en icke alltför avlägsen framtid.
Dtet betyder, om man följer deras råd, att Sverge ganska snart
efter anvisning av N. F:s råd och med stöd främst av England gör
ett infall i Finland och angriper Ryssland. Landstridskrafter skola
över skeppas till Finland, och vårt flyg skall ge "den finska armén
andrum". (Sid. 256). Detta är konsekvent — om vi skola vara
rustade.
Man kan i det oändliga diskutera, om Ryssland förbereder en
framstöt mot väster eller ej. Alla veta, att det är starkt rustat.
Och att de flesta övriga stater äro det i icke mindre grad.
Ryssland är med sin nuvarande karaktär, sina starka rustningar, sin
isolering och sin fruktan för kriget otvivelaktigt ett hot mot freden.
Men andra stater äro det också, och i ännu högre grad, delvis av
alldeles samma orsaker men också av andra. Ty samtliga
stormakter ha större imperialistiska intressen att bevaka än Ryssland.
Men, säger man, Ryssland är inte bära S. S. S. R., det är också
Komintern. Alldeles riktigt. Det kan alltså i händelse av krig
åtminstone i någon mån räkna med hjälp utifrån, från Kominterns
sektioner. Men hur är det med övriga stormakter ? De kunna också
räkna med bundsförvanter genom fördrag och — N. F. Vi måste
alltså räkna med två rustade system, som intimt beröra oss.
Om Ryssland "griper till krig"? Eller någon annan stat? Då
har man endast att konstatera, att det är krig. Och vi ha inget
val — om vi äro rustade. Inte ens om vi kalla vår militärmakt
neutralitsförsvar. Redan under världskriget voro vi eftersträvade
som bundsförvanter. I händelse av ett nytt krig sköter N. F. om
förmedlingen åt oss även om det självt störtar samman. Så stark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
