Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 27 sept. 1930 - Sigfrid Hansson: Industriarbetarungdomens mentalitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
484 Sigfrid Hansson
under dessas beslut känna sig såsom en hela världen omspännande
brödraring".
Det är just känslan av detta brödraskap — denna gemenskap med
alla andra nationers arbetare, vilken tagit sig uttryck i de
vittomfattande internationella, politiska, fackliga och kulturella
organisationerna — som bestämmer vår tids socialdemokratiska arbetarungdoms
hållning i försvarsfrågan och inriktar dess strävanden på ett
framtidsmål, där den hoppas finna den mänsklighet, för vilken det
fredliga samarbetet och det ömsesidiga biståndet skall bli vägledande.
För många utanför arbetarklassen ter sig måhända detta som
fantasier och utopier, men för de socialistiskt målmedvetna, organiserade
arbetarna är icke förty denna internationalism en politisk realitet.
Hos den socialdemokratiska ungdomen bottnar den i en idealitet, som
har ett starkt släkttycke med innebörden i Jean Jaurés bekanta ord
i slutet av de av Hjalmar Branting till vårt språk överflyttade tre
kapitlen ur L’Armée Nouvelle (Den nya hären) : "Litet
internationalism leder bort från fosterlandet, men mycken sådan leder dit igen.
Litet patriotism leder bort från Inter nationalen, men mycken sådan
leder dit igen". På denna ungdom kan man kanske också tillämpa ett
annat uttryck hos Jean Jaurés, nämligen att den strävar efter att
"lägga det historiska fosterlandets samlade kraft som tillskott till den
ideella makten hos det nya fosterland, som kan benämnas arbetets
och rättens internationella samfund".
Denna idealitet utgör ett av de starkaste inslagen i den
socialdemokratiska ungdomens mentalitet. Man må ha vilken uppfattning som
helst om förutsättningarna för dess förverkligande i en så snöd värld,
som den vi leva i, men man måste nog erkänna, att det här är fråga
om en andlig tillgång hos den uppväxande ungdomen, som, om den
tillvaratages och förvaltas på ett förnuftigt sätt, kan bli till fromma
för det svenska folket i många avseenden.
VI.
Den ungdom, varom jag hittills talat, är ju emellertid icke
synonym med hela den svenska industriarbetarungdomen, även om den
i viss mån kan göra anspråk på att vara exponent för de mera
markanta dragen i "tidens ansikte". Numerärt är den också ganska
ansenlig; det socialdemokratiska ungdomsförbundet räknar för
närvarande i runt tal 60,000 medlemmar.
Vid sidan om denna ungdom finns ett par kategorier, på vilka mina
uttalanden knappast kunna utan vidare äga tillämpning. Den första
av dessa består till stor del av de skaror ungdomar i tonåren, som
tagit så starkt intryck av skoltvånget, att de hysa en panisk förskräckelse
för allt, som har med deras uppfostran och utbildning att skaffa.
Man påträffar dem överallt, men de utgöra ett särskilt starkt inslag
i våra bruks- och fabrikssamhällen. Om man far till ett sådant sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
