Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 27 sept. 1930 - Från läsarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SlÖ Fran läsarna
det med stöd av det faktum att det ex. i kinesiska farvattnen nära nog
tycks vimla av sjörövare så är väl åtminstone detta stöd det sämsta
tänkbara ty därute äro ju all världens sjömakter representerade med
tjänliga maktmedel. Och ändå —. Nej! Om sådana människor finnas,
som vilja slå sig på sjöröveri så kan m#n nog med stor sannolikhet
fastslå att de äro produkter av militarism och krig liksom tjuvar i stor
utsträckning äro produkter av det nuvarande samhällssystemet.
Åkerberg säger att det kan gå med avrustningsfolket som det gick
med nykterhetsrörelsen och pekar på förhållandena i Finland, Norge och
U. S. A. där man skulle ha stött på det internationella sammanhanget
och menar att den nation som skulle gå till en isolerad avrustning skulle
också stöta på det internationella sammanhanget. Sant! (Danmark stötte
visst exc. Trygger eller var det tvärtom?) Men inte på samma sätt.
Att Norge vad förbudet beträffar stötte på Spanien är nog sant, men vill
Åkerberg tala om för mig vad U. S. A. stött på? Ingen nation som
mopsat, i varje fall, men väl en massa folk som slår mynt av
spritsmuggling. Och folk som bränner sitt spritbehov själva. Men om exempelvis
U. S. A. çller Finland eller Danmark eller Sverge taga sig för att
avrusta så skulle det väl se ganska underligt ut om smugglarna försökte
sig på att smuggla in pansarbåtar, undervattensbåtar och kanoner (av
typen »Tjocka Bertha»?). Gevär och revolvrar — möjligen — men grövre
materiel —- aldrig! Lägg tillräcklig kontroll över den under alla
förhållanden nödvändiga vapentillverkningen och mänskligheten kan vara
fullt trygg i detta avseende.
Åkerberg åberopar sig på Ture Nerman och Edoff Andersson som
bevis för att militären bör bibehållas, därför att den förre, efter ett
besök i Moskva, låtit sig hänföras till en panegyrik över röda arméns
galaparader och den senare dekreterat, att »militärväsendet och den
kapitalistiska samhällsordningen hänga så intimt samman, att militär^
väsendet inte kan avskaffas så länge denna samhällsordning består».
Nerman lämna vi alldeles därhän, han kan hänföras av betydligt mindre
än röda armén. Skalder äro skalder! Vad Edoff Anderssons yttrande
beträffar, så kan man ju blott hänvisa till det kända faktum att kom-f
munisterna ju i militärfrågan rekommendera avrustning för de
kapitalistiska länderna men rekommendera upprustning för den icke
kapitalistiska Sovjetunionen. Om Anderssons tänkande är rationellt må
vara men att det är ologiskt borde Åkerberg ha märkt.
Åkerberg raljerar på ett ställe med pacifismen för dess sätt att
propagera för sig. Dess framgångar tyckas inte ha stort värde för honom
trots att han citerat Elof Lindberg, som i Tidens aprilnummer
triumferande utropar: »Pacifismen är oemotståndlig», och själv medger att
»den är oemotståndlig liksom luften, ljuset och människohjärtats godhet
äro det». Åkerberg får ursäkta men det är nog flera än Elof Lindberg
som anse pacifismen oemotståndlig just på grund av dessa orsaker.
Säg mig, vad annat än människohjärtats inneboende godhet som skall
åstadkomma den nya mentalitet som skall göra människosläktet fritt
från krigets förbannelse? Ej är det vad man från en del håll får höra:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
