Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 27 okt. 1930 - Ernst Wigforss: Ungdomens uppror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I detta vältaliga försvar för nationalekonomen, sådan han inte
minst i vårt eget land uppträder i den dagspolitiska diskussionen och
för en större allmänhet populariserar resultaten av sina forskningar,
ligger uppenbarligen en hel del sanning. Det är intet argument mot
vetenskapligheten i en ståndpunkt, att den sårar folks känslor eller
stöter deras fördomar. Lekmannens misstroende mot
nationalekonomin kan därför endast vara utgångspunkten för en diskussion om
ekonomisk vetenskap. Men de frågor som denna utgångspunkt ger
anledning till, äro inte tillfredsställande besvarade genom en
hänvisning till allmänhetens, politiska partiers eller olika samhällsgruppers
fördomar. Diskussionen har blivit förd mycket längre, inte minst
inom nationalekonomernas eget läger, och även lekmannen är i stånd
att formulera sin kritik på ett ganska tydligt sätt, i vissa bestämda
punkter, som möjliggöra ett förnuftigt meningsbyte. Man kan dela
upp dessa kritiska anmärkningar i två olika sorter. Den ena sysslar
bara med den del av den ekonomiska vetenskapen, som går ut på att
göra iakttagelser, konstatera fakta och söka efter sammanhanget dem
emellan, men som inte ger sig in på frågorna om vad som är "riktigt
ur nationalekonomisk synpunkt", vad som gagnar "välståndet" eller
påverkar "framåtskridandet". I den andra gruppen falla däremot alla
de invändningar, som röra nationalekonomernas slutsatser om det
rättvisa, riktiga och nyttiga, alltså det område där de
nationalekonomiska studierna av det som är på ett egendomligt sätt flyta samman
ined omdömen om det som bör vara.
Vad som på det första området verkar påfallande är den
bestämdhet, varmed de nationalekonomiska vetenskapsmännen bruka dra
slutsatser om hur vissa företeelser hänga samman eller om vad som
skall följa av vissa ändringar på någon punkt i det ekonomiska livet.
Verkligheten är ju enligt allas samstämmiga mening ytterligt
invecklad, de okända faktorerna så talrika och betydelsefulla, att
lekmannen snarast är böjd för att jämföra ekonomiska profetior med
meteorologiska. Men i stället för meteorologens under alla möjliga
reservationer meddelade "utsikter för de närmaste 24 timmarna",
talar nationalekonomen gärna om lika många månader eller kanske år,
såvida man nu vågar i siffror översätta det betydelsefulla
nationalekonomiska tidsmåttet "i längden". Genom hela den moderna
nationalekonomins historia drar sig en rad av spådomar om vad som
inte skulle kunna hända, därför att det av ekonomiska lagar
förbjudes — och som likväl sedan hänt — och spådomar om vad som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
