Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 27 okt. 1930 - Ernst Wigforss: Ungdomens uppror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
måste hända, om någon viss åtgärd företages — och som inte
sedan hänt — ända från Seniors av alla socialister hänsynslöst
exploaterade "elvte timme", varpå hängde den engelska textilindustrins
räntabilitet, fram till den svenska åttatimmarsdagen, som måste sänka
de svenska arbetslönerna under nivån 1913.
Det kan här tydligen anmärkas, att sådana förutsägelser inte få
uppfattas som populariseringar av vetenskapens resultat. De äro helt
enkelt enskilda nationalekonomers privata omdömen om vad som
förefallit dem sannolikt. Sådana omdömen fäller lekmannen
ständigt. I det praktiska livet kunna vi inte undvara föreställningar om
vad som kommer att hända, hur klena grunder vi än bygga dem på.
I den politiska debatten tävla motståndarna att övertyga varandra
eller övertala massorna med mycket skröpliga argument. Inte skall
nationalekonomen vara förhindrad att också hysa meningar och uttala
dem, bara därför att han vet så mycket mer än politikerna och
lekmännen i övrigt om vissa ekonomiska företeelser och sammanhang.
Är det förresten inte allmänheten själv som i stor utsträckning
lockar fram dessa uttalanden från vetenskapsmännen för att ändå
få något litet mera att bygga på än sin egen okunnighet?
Denna invändning är naturligtvis avgörande i alla de fall, där
nationalekonomerna själva göra en skillnad mellan det som skall
uppfattas som vetenskapligt bevisbart eller allmänt erkänt och det som
endast är osäkra och omstridda personliga meningar. Men
lekmannen har nog intrycket att en sådan gränsdragning är relativt
sällsynt, även om man bortser från den inte okända företeelsen, att nästan
allt vad en nationalekonom som medborgare förfäktar på det
politiska slagfältet, förlänas karaktären av vetenskapligt bevisade
sanningar.
Denna oklarhet om vad som skall anses för vetenskap, hänger
delvis samman med att det finns en annan gräns, som
nationalekonomerna gärna överskrida utan att med tillräcklig tydlighet framhålla
det, nämligen gränsen mellan det uppkonstruerade eller tänkta
samhälle, där den teoretiska ekonomins satser anses ha sin fulla giltighet,
och vår egen ekonomiska värld, där dessa "förenklande
förutsättningar" inte äro för handen. Den matematiska säkerhet varmed man
drar slutsatser om förhållandena i den abstrakta ekonomins sfär, som
just är inrättad så att en dylik matematisk säkerhet skall vara
möjlig, följer gärna med då teoretikern stiger ned till världen "under
månens vanskeliga skiva", där krafter äro i verksamhet som den teoretiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
