Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 27 okt. 1930 - Ernst Wigforss: Ungdomens uppror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
530 Ernst Wigforss
litet större arbetsprestation eller ett lite längre liv inte kunde vara
någon anledning att offra spriten — då skulle alla vara ense om att
här vore det inte längre tal om en vetenskaplig diskussion på
fysiologins fält utan om rent personliga värderingar i en fråga, där vi
lite var tycka oss ha rätt att fälla omdömen. På samma sätt med
meteorologen, som förutsagt regn under de närmaste 24 timmarna.
Han överlämnar åt lyssnarna att avgöra, hur detta kan stämma
överens med deras intressen som semester firande badgäster eller
jordbrukare efter en torkperiod. Som meteorolog har han ingenting att
säga om nyttan eller skadan av regnskurarna.
Måste nu inte den ekonomiska vetenskapen också göra halt, sen den
utrett vad som kan objektivt konstateras t. ex. om den ekonomiska
sidan av de två anförda exemplen. Den av spritbruket nedsatta
arbetsförmågan ger till resultat en lägre inkomst för den enskilde, än
han kunnat uppnå såsom absolutist. Ta vi alla sprit förbrukarna
tillsammans, betyder det en avsevärt lägre årlig produktion i hela
landet, än som kunnat åstadkommas med ett mera avhållsamt folk. Det
bör inte ens vara omöjligt att få ett siffermässigt uttryck för denna
olikhet genom att studera verkningarna på "nationalinkomsten",
d. v. s. summan av alla människors i pengar uttryckta inkomster.
Men vad innebär det, då man går över gränsen till "värdeomdömena"
och uttalar sig om det "från nationalekonomisk synpunkt" riktiga
eller något dylikt? Har nationalekonomen här några speciella
förutsättningar, sedan han genom sina objektiva utredningar ställt allt
förhandenvarande material till andra människors förfogande ? Likaså
i fallet med regnvädret, sommargästerna och jordbrukarna. Kan
ekonomen komma längre än att följa regnets inverkan på årsväxten
via priset på totalskörden till jordbrukarnas inkomster och slutligen
nationalinkomsten? Kan han väga sommargästernas missnöje med
regnet gentemot bondens förnöjelse av den bättre skörden och
avgöra hur regnet påverkade "det allmänna välståndet"?
Man får här återigen lägga märke till att det inte är fråga om vars
och ens rätt att ha sina o förgripliga meningar om rusdryckernas
livsvärde eller att votera för bonden gentemot badgästerna. Utan det
gäller om den ekonomiska vetenskapen här förser oss med en
måttstock, som vi inte kunna låta bli att såsom "förnuftigt" och
"ekonomiskt" handlande varelser acceptera. Den alldeles dominerande
traditionen inom nationalekonomin har varit den att en sådan måttstock
existerar och att den ekonomiska vetenskapen har en metod att ob-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
