Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 27 okt. 1930 - Ernst Wigforss: Ungdomens uppror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ungdomens uppror S31
jektivt mäta det "ekonomiska välståndet". Med denna metod har
man bevisat, att frihandeln leder till den mest ekonomiska
fördelningen av produktiv verksamhet i världen, att arbetaren får i lön just
vad han är "ekonomiskt värd" eller rentav att han får sin "rättvisa"
andel av produktionsresultatet, eftersom han får precis så mycket
som han själv bidragit till detta resultat etc. ete, ända fram till
kronan på verket, bevisningen för att den ekonomiska liberalismen inte
är en politisk ståndpunkt jämförlig med alla andra utan helt enkelt
"tillämpad ekonomisk vetenskap".
Om man vill veta, hur denna egendomliga sammanblandning av
vetenskap och politik skall historiskt förklaras, hur den kunnat
behärska de ledande nationalekonomerna, trots deras självklara önskan
att i nationalekonomin se en vetenskap och att hålla dess slutsatser
fria från enskildas subjektiva meningar, och slutligen hur man
reagerar mot denna samman flätning inom en yngre generation av
vetenskapsidkare, kan man säkerligen inte göra det bättre än genom att
studera Gunnar Myrdals nyutkomna, utomordentligt intressanta bok
om Vetenskap och politik i nationalekonomin. Det är väsentligen de
här ovan såsom den andra sorten karakteriserade invändningarna mot
nationalekonomins vetenskaplighet som Myrdal klarlägger. Och han
gör det med sådan intellektuell skärpa, med en så radikal skepsis
mot försöken att objektivt mäta mänskliga värderingar och
vetenskapligt fastställa samhällsnyttan eller det nationalekonomiskt riktiga, han
vill så hänsynslöst skära av rötterna till tron, att den fria
prisbildningen ger oss en samhällets egen hushållning, att hela boken verkar
som en krigsförklaring, ett uttryck för den moderna ungdomens
uppror mot en tradition som behärskat inte minst den svenska ekonomiska
vetenskapen. Men Myrdal är angelägen om att betona, att detta
uppror inte riktar sig mot något verkligen värdefullt inom vetenskapen.
Det som nationalekonomerna uträttat för att belysa sammanhangen
i det ekonomiska livet ha de inte gjort på grund av utan snarare i
trots av dessa ovetenskapliga element. Skär man bort dem, ger man
bara nationalekonomin en säkrare ställning såsom vetenskap, i linje
med andra vetenskaper. Man minskar inte dess förmåga att lämna
hjälp vid lösningen av samhällets ekonomiska problem utan tvärtom
ökar den, fastän man berövar nationalekonomen möjligheten att spela
något slags överdomare i de samhälleliga intressestriderna såsom
innehavare av en metod att rationellt och vetenskapligt bestämma
samhällsnyttan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
