Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 27 okt. 1930 - Ernst Wigforss: Ungdomens uppror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ungdomens uppror 533
man kan tänka sig den ekonomiska vetenskapens insatser för lösning
av praktiska problem, sedan denna vetenskap uppgett anspråken på
att allmängiltigt avgöra vad som är nationalekonomiskt riktigt, sund
ekonomi ete.
Det finns partier av boken som inte äro alldeles lättlästa för den
som inte rätt mycket sysslat med litteratur i nationalekonomi och
psykologi. Men i stort sett bör den inte verka avskräckande på de
kretsar, som nu studera nationalekonomi på egen hand eller i
studiecirklar. Just därför att man hos Myrdal får se vissa grundläggande
teorier i deras historiska upprinnelse, bli de faktiskt mycket lättare
begripliga än då de skymta fram såsom förutsättningar i mera
populära nationalekonomiska framställningar. Icke minst de
arbetarkretsar, som funnit de ekonomiska frågorna mera tillgängliga vid ett
studium av de akademiska nationalekonomerna än genom marxistiska
framställningar, men som likväl inte kunna komma ifrån, att det
ligger en mening i slagordet "borgerlig nationalekonomi", skola märka
hur begreppen klarna, allteftersom de komma vidare i Myrdals
utredningar.
Att varans värde är vad varan kostar oss i tillverkning, det var
utgångspunkten för den klassiska värdeläran. Inte bytesvärdet, ty det
var ju uppenbart att det fanns varor med bytesvärde, som skänkts
av naturen och inte "kostat" något att framställa, utan något slags
"verkligt" värde, som ligger under och bakom bytesvärdet. Men då
människor driva ekonomisk verksamhet, vad finns det för något annat
verkligt offer, "verklig kostnad" än deras eget arbete? Så få vi
Ricardos "arbetsvärdeteori", och den upptogs av Marx, som därpå
byggde sin teori om profiten såsom det mervärde, lönarbetaren skapar
åt kapitalisten, genom att denne betalar i arbetslön endast
arbetskraftens produktionskostnad — existensminimum — men får som sin
egendom hela det i varan nedlagda arbetets värde. Just därför att
Myrdal från sina synpunkter lägger sådan vikt vid den klassiska
realvärdeläran, kan han i olikhet med de allra flesta "nationalekonomer
av facket" erkänna, att Marx’ värdelära inte är ett "missförstånd"
utan en konsekvent utveckling av den klassiska realvärdeläran.
"Denna konsekventa slutsats var emellertid synnerligen ovälkommen för
nationalekonomerna. Som flera gånger antytts i det föregående rymmer den
borgerliga nationalekonomin — Marx* slagord — alltifrån Adam Smith en
inre och väsentlig konflikt mellan en konservativ frihandelsteori, vilken
presenteras såsom vetenskaplig slutsats, och en radikal värdelära (och frihandels-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
