Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 27 okt. 1930 - Ernst Wigforss: Ungdomens uppror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
534 Ernst Wigforss
lara), vilken redovisas såsom förutsättning. Marx har genom att acceptera
förutsättningen och genom att tänka någorlunda följdriktigt blottat denna
konflikt. Han har rört vid ett neurosbildande komplex i den teoretiska
ekonomin, och man kan inte låta bli att i denna omständighet se en psykologisk
förklaring till den påtagliga irritation, som även eljest inrymmande och
förstående ekonomiska teoretiker visat mot den marxska värdeläran. — — —
Det är nu, som vi sett, alls inte svårt att förklara hur socialisterna kunnat
komma till sina slutsatser ur den klassiska värdeläran.–––-Det
doktrinhistoriska problemet är fastmera att kunna förklara det gåtfulla, hur klassikerna
kunnat undgå att dra socialistiska slutsatser, så som de ställt upp sina
premisser."
Men tidigt fick man ju bland klassikerna med även kapitalet som
en "kostnad", och det blev en "verklig kostnad" i form av det
"sparande", den "uppoffring" av nutidskonsumtion som kapitalbildningen
innebär. Frågan är bära hur man på denna väg skall kunna komma
fram till en jämförelse mellan "arbetsoffren" och "sparandeoffren"
eller till en summa för de sammanlagda offren och därmed till något
slags samhällelig mätning av värdena.
Med den "subjektiva" värdeläran, gränsnytteläran, går det till
synes lättare att konstruera en sådan där "samhällelig värdering", som
tar sig uttryck i prisbildningen och därigenom bestämmer både
produktion och fördelning. Det är så naturligt att hålla sig till den
enskilda individens värdering av livet såsom den yttersta gräns, bortom
vilken vi inte kunna komma. Denne enskilde konsument ordnar sina
köp efter en värdeskala, först det viktigare, därefter det mindre
viktiga. Genom sina köp bestämmer han vad som skall produceras och
vad han är villig att betala producenterna för deras prestationer. När
alla enskilda konsumenter fritt och utan förmynderskap handla på
samma sätt, få vi en samfälld värdering, som riktar in hela
produktionen på det för medborgarna mest önskvärda sättet och samtidigt
ger åt varje deltagare i det ekonomiska livet vad han enligt denna
samfällda värdering gjort sig förtjänt av.
Det är denna på "den moderna värdeläran" uppbyggda spekulation
om det faktiska ekonomiska livet som en "folkhushållning" och "det
fria bytets" förmåga att "maximera samhällsnyttan", som nu i grövre
eller finare form, med flera eller färre reservationer går igen i det
mesta av både den fackvetenskapliga och populärvetenskapliga
litteraturen. Den kritik som Myrdal här övar mot den utilitaristiska eller
hedonistiska psykologin, mot försöken att summera olika individers
lustförnimmelser, mot vad han kallar "den kommunistiska fiktionen",
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
