Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 26 nov. 1930 - In- och utrikes 26. 11. 30.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IN- OCH UTRIKES
26. 11. 30.
LÅGKONJUNKTUREN sätter inte bära sin prägel på
näringslivet i stora delar av världen. Den ekonomiska depressionen
återspeglas också i de politiska händelserna. Den engelska
arbetarregeringen skulle under alla förhållanden haft att kämpa med
betydande svårigheter. Den fördes fram till makten som en protest
mot högerregeringens passivitet inför en stående armé av över
miljonen arbetslösa. Nu blir dess egen handlingskraft bedömd i
ljuset av den nya miljon, varmed konjunkturomslaget ökat de
arbetslösas antal. I Tyskland ha nationalsocialisterna gått fram som
uttryck för ett utbrett och hetsigt och oklart missnöje, vars rötter
åtminstone till en del äro att söka i den ekonomiska krisen. Och
bakslaget för presidenten Hoover och republikanerna verkar som
en direkt och naturlig följd av deras egen taktik att framställa det
vittberömda amerikanska välståndet som ett resultat av den
republikanska politiken. Man kan inte gärna ta äran av de goda tiderna
utan att också bära ansvaret för de onda.
DEN AMERIKANSKA KRISEN gav inte bära dödsstöten åt
den republikanska välståndsmyten. Den ryckte också bort grunden
för tron att det kapitalistiska systemet efter världskriget gått in i
ett nytt och "stabiliserat" skede. Det var en av många omhuldad
tanke, att de periodiskt återkommande kriserna, som kännetecknat
det ekonomiska livet under 1800-talet och fram till 1914, numera
kunde anses tillhöra det förflutna, utgjorde något slags Sturm- und
Drangperiod i kapitalismens historia. Betecknande nog framträdde
denna tankegång samtidigt med att man ivrigare än någonsin förut
sökte utreda orsakerna till konjunkturernas växlingar. Och
sammanhanget är kanske inte så svårt att finna. Erfarenheterna från
de ekonomiska omvälvningarna under och efter världskriget gåvo
frågorna om prisnivå, penningvärde och penningpolitik en plats i
förgrunden vid alla diskussioner om de ekonomiska kriserna. Vare
sig man var böjd för att inordna högkonjunkturen under kriget
37 Tiden N:r 10, içjo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
