Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 26 nov. 1930 - Gustaf Alegård: Tysklands nativitetsfråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tysklands nativitets fråg a 613
Det äkta fruktsamhetstalet, d. v. s. antalet födelser inom äktenskapet
pr 1,000 gifta kvinnor under 45 år var i Tyskland i slutet av 1870-talet
cirka 311, vid sekelskiftet hade siffran sjunkit till 280 och under
det sista "förkrigsåret", 1913, var det endast 202. Efter kriget
fortsatte nedgången i ännu starkare fart. År 1924 var siffran 147 och
år 1927 så låg som 128. I vårt land var det äkta
fruktsamhetstalet år 1925 158, alltså något högre än Tysklands, trots att
födelsetalet i Sverge var lägre än Tysklands, 17,6 mot 20,7. Härav ser
man att det icke är lämpligt att draga alltför hastiga slutsatser om
fruktsamheten på grundval av enbart födelsetalen, något som dock
är synnerligen vanligt.
Tänka vi oss nu en s. k. stationär befolkning, d. v. s. en sådan,
där såväl det årliga antalet födelser som dödligheten inom de olika
åldersklasserna är konstant, och vilken befolkning alltså efter en
generation uppnår ett visst bestämt antal, vilket sedan håller sig
oförändrat, så erhålles denna bestämda folkmängdssiffra efter cirka
80 år genom att multiplicera den s. k. medellivslängden med det
årliga antalet födelser. I Tyskland skulle denna konstanta
folkmängd enligt sista dödlighetstabellen (1924—26) och med samma
årliga födelseantal som år 1913 uppgå till över 92 milj., vilket det
tyska ämbetsverket anser vara litet väl mycket. Dessa beräkningar
med en stationär befolkning äro naturligtvis endast
tankeexperiment men äro dock mycket betydelsefulla, enär de klargöra
utvecklingens gång under olika förutsättnigar. Skulle vi alltså tänka oss
att 1925 års födelseantal bleve konstant (och fortfarande sista
dödlighetstabellen), så skulle folkmängden komma att uppgå till 74 milj.,
och om vi toge 1927 års födelsekull som utgångspunkt, så bleve
siffran efter en generation 66,5 milj. Om man nu antager att det
årliga antalet födelser icke kommer att överstiga 1927 års, vilket
ju är det troligaste, så torde Tysklands folkmängd högst uppnå
siffran 66,5 milj., visserligen efter att först ha tangerat
70-miljoners-strecket, men med en efterföljande minskning tills den stationära
befolkningssiffran uppnåtts. Den nämnda minskningen skulle ju dock
möjligen kunna tänkas förhindras genom en förbättring av
dödligheten.
Genom den ovan skisserade utvecklingen kommer
åldersfördelningen att förändras och detta i ogynnsam riktning. Antalet barn
och ungdomar kommer att minskas under det att antalet i de
mellersta åldersklasserna och i ännu högre grad i de högre åldrarna
över 65 år kommer att stiga avsevärt. Till följd av
tillbakagången i antalet födelser kommer alltså Tysklands befolkning (liksom
Sverges och f. ö. de länders, där nativiteten är sjunkande) att bli
äldre i genomsnitt, vilket måste ha stor inverkan på landets
utveckling i många hänseenden.
Skulle nativitetsminskningen fortsätta, kommer bilden att bli ännu
ogynnsammare. Om födelsernas antal skulle sjunka till 1 milj.
årligen, skulle den stationära befolkningen komma att uppgå till en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
