Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 28 dec. 1930 - Händelser och spörsmål - Statsrevisorerna - Arbetstid och arbetslöshet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 Händelser och spörsmål
Det är praxis som här tycks få vara avgörande. Revisorerna ha i år
sysslat med några sådana institutioner. Det är särskilt ett antal enskilda
pensionskassor, som i år synats i sömmarna. Men även vägstyrelser och
i visst fall hushållningssällskap ha gjorts till föremål för granskning.
Verkan av 1926 års revisorers aktion för nedbringande av
läkemedels-priserna belyses i en utförlig redogörelse. Årets revisorer konstatera, att
apotekarna skyndat mycket långsamt på prisnedsättningarnas väg, och de
påyrka en något snabbare takt än den hittills planerade. För övrigt
finner man föga nytt i denna redogörelse, om man inte som sådant skall
anse, att revisorerna förorda en undersökning av möjligheten att
nedbringa kostnaderna för apoteksdriften genom kooperativa varuinköp,
förvärv för gemensam räkning av lämpliga apoteksfastigheter o. dyl. Frågan
om användande av lägre kvalificerad personal ventileras däremot icke, lika
lite som tanken på apoteksväsendets förstatligande.
Till slut må det antecknas, att dat stora flertalet av revisorernas
anmärkningar och uttalanden synes grunda sig på studiet av räkenskaper och
dokument. Iakttagelserna vid revisorernas personliga besök hos verk och
inrättningar under de långa resorna tyckas inte ha givit anledning till
annat än mindre väsentliga erinringar.
Arbetstid och Den rådande arbetslösheten har föranlett det tyska
In-arbetslöshet. stitutet för konjunkturforskning att undersöka vilken
verkan i fråga om tillgången på arbete en minskning av
arbetstiden skulle medföra. Man fann att det i augusti fanns 2,300,000
arbetslösa industriarbetare av inalles omkring 10,500,000. 8,200,000 skulle
således ha arbete, men bland dem ingick då ett icke ringa antal som
arbetade förkortad tid. Endast 6,400,000 skulle ha fullt arbete, och man
fann att av dem arbetade omkring 6 miljoner minst 48 timmar i veckan.
Om man införde 44 timmars arbetsvecka, kom man till det resultatet, att
det skulle medföra anställningsmöjligheter för 700,000 nya arbetare, och
om man införde 40-timmarsvecka, skulle 1,500,000 få arbete. Man har
härvid utgått från att produktionsresultatet skulle bli detsamma i
förhållande till anställda arbetare som tidigare. Givetvis finge man emellertid
räkna med betydande förändringar exempelvis förflyttningar bland
arbetarna och stegring i produktionskostnaderna, men även sänkning utav
dessa skulle sannolikt kunna tänkas.
Verkningarna av en förkortad arbetstid och av ett ökat antal arbetare
med arbete skulle givetvis också föranleda en förändring av efterfrågan.
Den ändrade fördelningen av arbetarklassens inkomst skulle förmodligen
visa sig i en ökad efterfrågan på nödvändiga konsumtionsvaror och en
motsvarande minsknimg på andra varor. Sparandet skulle sannolikt
sjunka.
Det skulle som sagt även kunna tänkas att en övergång till kortare
arbetstid kunde medföra sänkta produktionskostnader genom ett stegrat
produktionsresultat. Enligt en av yrkesinspektionen i England avgiven
rapport har det nämligen visat sig på en del håll där 5 dagars
arbetsvecka praktiserats, att produktionsresultatet blivit större. 5 dagars ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
