Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 28 dec. 1930 - Händelser och spörsmål - Sydamerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
04 Händelser och spörsmål
till Irigoyen. Hans kabinett består så gott som uteslutande av
icke-mili-tärer. Val skola snarast utskrivas.
Sist i raden kom Brasilien, Sydamerikas största stat, ja, vad
ytinnehållet beträffar t. o. m. större än U. S. A. Revolutionen bröt ut de första
dagarna av oktober och den 30 samma månad övertog liberalernas ledare
Vargas provisoriskt presidentskapet. Dittills hade Washington Luis
fungerat, men den som egentligen störtades var Prestes som efter ett par
veckor skulle efterträtt honom. Båda tillhörde det konservativa partiet,
som varit det dominerande alltsedan republiken grundades år 1889. Man;
hade här väntat en längre kamp, dels därför att landet var så vidsträckt
och dels emedan det förmodades att trupperna i större utsträckning
befunno sig på regeringens sida.
Revolutionen bröt ut såväl i norr som söder. Vargas själv befann
sig på den södra fronten. Innan något avgörande på någotdera hållet
uppnåtts, utbröt revolt i Rio de Janeiro, presidenten fängslades, Prestes
flydde och makten togs av en militärjunta, som dock överlämnade den åt
Vargas, då han efter ett triumftåg anlände till huvudstaden.
Orsaken till revolten är även här åtminstone delvis av ekonomisk natur.
Den stort anlagda kaffevalorisationen hade misslyckats. Priserna på kaffe,
en huvudexportartikel, sjönko. Men de rent politiska orsakerna ha
måhända i detta fall spelat större roll. De konservativa anklagades för
valfusk i stor skala. Så påstås det att vid presidentvalet i mars de
konservativa uppgåvo sig ha erhållit 6,000 röster i en stad, där det blott fanns
3,000 röstberättigade. En smula oförsiktigt. Liberalerna anse, att Vargas
egentligen redan är vaid, om man tar hänsyn till dylika »justeringar».
Den nya regimen utlovar nya val av kongress och president, ny
vallag med hemlig omröstning i stället för den hittills praktiserade öppna,
amnesti, administrativa reformer, omorganisation av armé och flotta etc.
Under samtliga fyra revolutionerna ligga således de tryckta
ekonomiska förhållandena, visserligen olika för olika land men dock i stort
sett av samma art och med samma verkan: missnöje med den rådande
regimen. Men det finns ännu ett gemensamt drag — studenternas
deltagande på upprorsrörelsens sida. Det är på ett sätt svårare att
förklara, ty revolterna ha riktats såväl mot konservativa som radikala
regeringar. Det bör ju dock ihågkommas, att de samtliga haft ringa
aktning för de medborgerliga rättigheterna och det är antagligen däri man
måste söka anledningen till den unga intelligensens energiska opposition.
Det är förresten betecknande, att militärens och studenternas uppträdande
synbarligen vunnit gillande hos befolkningens stora flertal. Att därav
dra den slutsatsen, att de nu lyckosamt genomförda revolutionerna skulle
vara avslutningen på de sydamerikanska oroliga förhållandena, vore
kanske dock en smula förhastat. Men tillsvidare kan man sannolikt vänta1
lugna perioder i de berörda staterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
