Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 28 jan. 1931 - Ernst Wigforss: Ryssland under femårsplanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ryssland under femårsplanén 77
löst att ur siffror skaffa sig någon föreställning om nivån för en
levnadsstandard. Det är svårt inom ett och samma land. Och vad
vet man om en svensk textilarbetare och en tjeckoslovakisk, sen man
fått ovedersägliga siffror på att den senare inte förtjänar hälften
så mycket som den svenske? Man blir därför inte mycket klokare
av internationella arbetsbyråns siffror, där man för arbetslönen 1928
med London = 100 finner Berlin med siffran 71, Moskva med 52
och därunder Prag, Wien och Rom med resp. 47, 45 och 43. Bara
frågan om vad rubeln i realiteten är värd, synes vara omöjligt att
få reda på. Dobb räknar med att ett pund är lika med 15 rubel,
d. v. s. i sv. kronor 1.20 i stället för de nominella 1.80, men Hodann
vill för hösten 1929 inte räkna den till mer än 65 pfennige, d. v. s.
60 öre.
Men här som annars ifråga om samhällsföreteelser är det viktigare
att känna utvecklingslinjens riktning än den exakta punkten på
kurvan där man för ögonblicket befinner sig. De som därvid önska
tränga in i vad som skett fram till 1927—28, torde inte kunna
hänvisas till någon bättre framställning än den i Dobbs historiska verk.
Och man har svårt att draga någon annan slutsats från dess fakta
än att folkförsörjningen under de förflutna åren stadigt förbättrats.
Skall denna utveckling fortsätta? Det är femårsplanens utsikter
man där är framme vid, och några tvärsäkra omdömen på den
punkten skall man, som redan nämnts, inte söka i de här anförda
skrifterna.
Endast en av dem, specialnumret av Economist, bygger på
iakttagelser från det nu tilländalupna året, och dess uppgifter äro sålunda
av det största intresset. På sommaren 1930 hade ju dessutom den
våldsamma kollektiviseringskampanjen inom jordbruket både kommit
i gång och fått sitt första bakslag, dokumenterat genom Stalins
bekanta förklaring mot tvångsåtgärderna. Åt jordbruksproblemerna
ägnas för övrigt mer än hälften av framställningen i Economist.
Även i detta fall ger Dobb den historiska bakgrunden genom sina
utredningar om "prissaxen" mellan jordbruks- och industrivaror och
de meningsbrytningar inom det kommunistiska partiet, som ledde till
seger för den nu gällande linjen. Förf. i Economist ger hela
agrarproblemets ursprung i några korta satser. Småbruken hade alltid
levererat en mycket liten del av sin spannmål till marknaden.
Revolutionen skapade 10 miljoner nya småbruk, praktiskt taget utan
saluöverskott. 1928 var skörden uppe i förkrigsnivå, men det som kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
