Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 28 jan. 1931 - Händelser och spörsmål - Sockerpolitiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116 Händelser och spörsmål
omdömen om den internationella sockermarknaden. Det blir ju nämligen
i längden beroende på världsmarknadens sockerpris, om betodling i
Sverge skall kunna upprätthållas eller icke. och även för de tillfälliga
åtgärder, som nu kunna komma i fråga, måste framtidsutsikterna på
denna marknad bliva i viss grad bestämmande.
När de sakkunniga i januari förra året avgåvo sitt första utlåtande
med förslag till subvention, grundade de detta förslag bl. a. på en
prognos angående utvecklingen på sockermarknaden. Utgångsläget var
visserligen redan då bekymmersamt, sett i förhållande till den tidens
allmänna konjunkturnivå. Newyorknoteringen för kubanskt råsocker
(oför-tullat) var nämligen då ungefär 16,5 öre per kg., d. v. s. nära 2 öre
lägre än den lägsta förkrigsnoteringen. Men de ansågo sig likväl kunna
bedöma framtidsutsikterna optimistiskt så till vida, att de ansågo ett
ytterligare prisfall osannolikt. Denna relativa optimism vilade framför
allt på det antagandet, att det låga sockerpriset skulle å ena sidan
stimulera konsumtionen, och å den andra föranleda en begränsning i
produktionen med ty åtföljande mibskning av den stora pristryckande
lagerbehållningen.
För ett sådant antagande hade man också till synes ganska goda skäl.
Under det att konsumtionen av socker i länder sådana som Danmark,
Schweiz, Förenta Staterna och Australien utgör ungefär 50 kg. per
person, befinner den sig i andra länder t. ex. Ryssland, Italien och hela
Asien på en så låg nivå som 10 kg. per person eller därunder. En
obetydlig ökning i den individuella konsumtionen inom dessa folkrika
områden skulle givetvis ha en oerhörd betydelse för världskonsumtionen.
Därtill kom också, att världsmarknadspriset för socker låg avgjort
under tillverkningskostnaden i åtskilliga av de sockerproducerande
länderna, varför man trodde sig kunna räkna med framgång för
strävandena att genom internationell överenskommelse mellan producenterna
få till stånd en begränsning i produktionen.
Men utvecklingen under 1930 blev en helt annan än den man väntat.
I stället för att minskas har den synliga lagerbehållningen vuxit.
Därtill har bidragit den synnerligen goda betskörden i Europa, men också
och kanske mera, att sockerkonsumtionen stagnerat och i vissa länder
avtagit. Den politiska oron särskilt i fjärran östern samt arbetslösheten
i Europa och Förenta staterna ha här varit faktorer, som spelat en stor
roll. Lägger man härtill inflytandet av företeelser sådana som paniken
på världsbörserna och den av ett flertal stater med indirekta
statsunderstöd gynnade dumpingförsäljningen särskilt av betsocker, förstår
man, varför förhoppningarna på stabilisering av sockerpriset hava
blivit grundligt gäckade.
Man har under 1930 i själva verket fått uppleva ett alldeles oerhört
prisfall. Från 16,5 öre per kg. i december 1929 har Newyorknoteringen
på råsocker stadigt dalat ända tills det i slutet av september i fjol
nådde sitt hittills lägsta värde av ungefär 8 öre per kg. Sedermera har
den visserligen åter stigit något, men hade i mitten av januari inte
hunnit högre än till c:a 12 öre per kg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
