Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 22 febr. 1931 - P. Albin Hansson: Det parlamentariska läget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det parlamentariska läget 137
störta en regering; viktigare fast måhända också svårare är att giva
landet en fast parlamentarisk styrelse. Detta förutsätter att majoritet
kan vinnas för ett program." Den socialdemokratiska partistyrelsen
inbjöd den frisinnade ledningen till gemensam undersökning av
möjligheterna. Denna undersökning pågick formellt ännu när
regeringskrisen i juni 1930 utbröt.
Krisen kom formellt på beslutet i jordbruksfrågorna; reellt var
den den naturliga konsekvensen av den växande motsättningen
mellan högerregeringen och riksdagens vänstermajoritet. Efteråt har
en viss del av beslutet i jordbruksfrågorna gjorts till det allt annat
överskuggande. De frisinnade ha av inmalningsbeslutet konstruerat en
argumentation, enligt vilken de ensamma voro regeringsfähiga i
juni 1930.
Det finns åtskilligt att här anmärka. Det kan fastslås att ännu
sedan beslutet i jordbruksfrågorna fattats betraktades faktiskt
socialdemokraterna på frisinnat håll som regeringsfähiga. Det frisinnade
huvudorganet, som säkerligen icke agerade utan kontakt med
partiledningen, pläderade för att regeringsuppdraget i första hand skulle
gå till socialdemokraterna. Förmodligen tänkte man sig att därigenom
en bättre bakgrund skulle skapas för hr Ekmans framträdande
såsom den ende bemästraren av situationen. Vare härmed hur som
helst, de frisinnade gjorde sin upptäckt om inmalningstvångets
parlamentariska imperativ först i efterhand.
Det säges att upptäckten gjordes på grund av ett rykte, att vårt
parti ingalunda var obenäget att taga regeringsansvaret. Spelet kunde
taga en annan vändning än man tänkt sig. Om den saken kan sägas,
att partiet vid ifrågavarande tillfälle, likasom tidigare, var fullt
medvetet om de parlamentariska förpliktelser, som följa av
deltagande i regeringsstörtande. Men någon ovillkorlig förpliktelse att
bilda regering erkände partiet icke. Det eftersträvar icke blott ökad
fasthet i regeringskursen, det anser också att den normala
förutsättningen för regeringsansvar bör vara möjligheten att förverkliga ett
positivt program. Det kan hållas för troligt att, i händelse av
regeringsuppdrag, partiet från dessa utgångspunkter skulle ha använt
tillfället till en allvarlig undersökning av möjligheterna för en lösning
av krisen på verkligt parlamentarisk grund. Att man icke var
oförberedd eller stod handfallen inför uppgiften visar bl. a. det
programutkast, som sedermera offentliggjorts i min broschyr: "Ett
demokratiskt framstegsprogram" (Tidens förlag 1930). Det finns ingenting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
