Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 22 febr. 1931 - P. Albin Hansson: Det parlamentariska läget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 P. Albin Hansson
som tyder på att socialdemokraterna själva betraktade
inmalnings-beslutet som ett hinder för dem att medverka till en
regeringsbildning på parlamentarisk grund.
Inmalningsbeslutet togs emellertid till förevändning för att sätta
vårt parti ur spelet. Det får nu tjäna som försvar för åsidosättandet
av kungens önskan om en regeringsbildning på stark parlamentarisk
grundval. På det bildade hr Ekman vårt lands hittills svagaste
partiregering. Att det dock endast var svepskäl framgår, förutom av det
här sagda, av den omständigheten att anmodan om deltagande i
regeringsbildningen utgick till inmalningens bittraste motståndare, de
liberala. De verkliga skälen måste ha varit andra. För min del håller
jag före, att de frisinnade helt enkelt icke ville eller icke vågade
fullgöra sina förpliktelser att medverka till en tillfredsställande
parlamentarisk ordning. Det är därför vi befinna oss i ett så dåligt
parlamentariskt läge.
Därmed kunde vi lämna inmalningsbeslutet. Men det är nog
behövligt, att svar ges på frågan, hur överhuvud socialdemokraterna
kunde tänka sig en medverkan till regeringskrisens lösning, sedan
detta beslut fattats. För det första avvisade vårt parti aldrig
principiellt inmalningen. Vi deklarerade öppet för åtgärder för att bereda
svensk brödsäd ökad användning. Vi förordade i detta syfte frivillig
överenskommelse med kvarnarna. Riksdagens beslut innebar också
att i första hand den utvägen skulle försökas. Vi kunde rent av anse
oss ha intresse av ett inflytande på riksdagsbeslutets förverkligande.
Vi hade icke att utgå ifrån att beslutet skulle genomföras delvis mot
riksdagens intensioner. Vi visste icke att hr Ekmans avsikt var att
handla mot sina egna uttalanden, så snart han kom i
regeringsställning. Själva beslutet var intet hinder för oss att fullfölja våra
parlamentariska strävanden. Att en vrängning av detsamma gjordes till
regeringsgrundval, är något som vi icke utförligare skola dröja vid,
men det har sitt intresse att observera hur murken den gren är, som
hr Ekman själv angivit såsom sin bärande.
Alltså: inmalningsbeslutet var ett faktum, som icke tvang oss
till overksamhet och som inte kunde få vara ensamt bestämmande.
Den överenskommelse vi åstundade innehöll både flera och från vår
synpunkt viktigare saker: arbetslöshetsförsäkring, sjukkassereform,
förbättrad folkpensionering, lösning av lantarbetarnas och
skogsarbetarnas jord- och hemfrågor m. m. Menar någon vettig människa att
vi för inmalningsbeslutets skull skulle uppgiva våra försök att bringa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
