Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 22 febr. 1931 - P. Albin Hansson: Det parlamentariska läget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det parlamentariska, läget 139
dessa frågor i gynnsammare läge, eventuellt få upp dem på ett
gemensamt vänsterprogram? Naturligtvis inte. En annan sak är, om
ingenting stod att vinna i detta stycke. Det var detta som vi ville
ha allvarligt undersökt och vi hade anledning tro, att en sådan
undersökning icke behövde lämna ett negativt resultat. Det var
naturligt att vi ville vinna klarhet, som skulle bli en klarhet icke blott
beträffande vissa frågors läge, utan också en klarhet över de
parlamentariska möjligheterna. Vår strävan var konsekvent och ärlig. Vi ville
göra vad på oss kunde ankomma för en bättre parlamentarisk
ordning, men vi ville också att denna skulle byggas på bärande grund.
Det blev annorlunda. På grund av de frisinnades hållning
befinna vi oss nu i ett högst otillfredsställande parlamentariskt läge.
Vi ha en regering med svagare parlamentariskt underlag än någon
tidigare ur riksdagen utgången regering. Vi ha en riksdagsmajoritet,
som icke vill lägga två strån i kors för att rädda regeringen om den
kommer i fara, men som inte ännu ser någon utväg till en bättre
ordning och därför låter det hela basa. Det är ett tillstånd, som
icke kan råda länge utan att tilltron till demokratins förmåga att
ordna folkstyrelsen undergräves.
Vad är att göra Vem har skyldighet att handla Finns det någon
utväg ?
Den mellersta frågan är lättast att besvara. Alla ha skyldighet mot
demokratin. Icke minst de, som pretendera på att få ha ledningen av
landets politik, alltså just nu de frisinnade, enkannerligen deras
ledare. Själv har hr Ekman tydligen mycket dunkla begrepp om
vartill hans ställning förpliktar. Hans meningsbyte med hr K. G.
Westman under remissdebatten är belysande. Statsministern gav hr
Westman rätt i att majoritetsparlamentarismen är det riktiga. Men var så
god och giv mig ett program, saJ exellensen. Hr Westman replikerade
sarkastiskt, att statsministern debuterat i den humoristiska genren. Det
måste ju anses vara regeringsbildarens plikt att undersöka sina
parlamentariska möjligheter genom att antingen på förhand söka
understöd för sitt program eller också genom att i ett sammanhang lägga
fram detta för riksdagen och begära få veta riksdagens mening.
Denna enkla förpliktelse fattade statsministern dock icke. Han
fortsatte att fråga hr Westman, hur programmet skulle se ut.
Hr Ekman tycks också tro att man vill tvinga honom att handla
mot sin övertygelse. Ingen har begärt det. Men det har begärts
att man skall undersöka vad som kan bli föremål för samarbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
