Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 22 febr. 1931 - Karl Hildebrand: Agrarrevolutionen i Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A gr arrevolutionen i Ryssland 169
ställda) äro avsevärt lägre. Bönderna äro icke ens
ransonsberätti-gade, utan få själva skaffa sig livsmedel och i konsumtionsaffärer
eller eljest inköpa de industrivaror de behöva. Därvid få de betala
oskäliga priser i jämförelse med dem de erhålla av staten för sina
produkter. Deras livsmedelskonsumtion torde i stort sett vara högre
än före revolutionen, men i fråga om industrivaror synas de vara
vida sämre ställda. Och till nödiga inköp räcka ej på långt när de
angivna årsinkomsterna. Deras levnadsstandard är mycket låg och i
stort antal befrias de från skatter; småningom har det gått så långt,
att minst 33 proc. av bönderna äro fritagna från skatt. Det är
emellertid på dessa grupper, som de nya agrar förhållandena skola byggas
upp.
Maktmedlet mot de burgnare bönderna eller kulakerna har
framför allt varit beskattningen. När det användes hänsynslöst emot en
viss klass, kan det göra en mycket kraftig verkan. Finansåret 1923
—1924 infördes en progressiv "enhetlig jordbruksskatt" med en år
från år allt starkare progression, varför den framför allt drabbade
de mer välbärgade. Året 1928—1929 tillkom en specialskatt, vilken
skäligen godtyckligt pålades de burgnare bönderna och kunde uppgå
till fullkomligt oskäliga belopp. Om den dubbla skatten ej kunde
betalas, lades beslag på egendomen, vilken såldes på auktion till
abnormt låga priser, eftersom folk i allmänhet ej vågade ådraga sig
de maktägandes misshag genom att överbjuda dem, som hade deras
gunst. Ett par exempel kunna bäst belysa innebörden härav. En
tysk bonde hade en gård i Sibirien på 100 hektar och betraktades
givetvis som kulak. Han hade en familj på 9 personer, ett
prydligt hus, 3 hästar, 3 kor och en vagn. År 1928 fick han en skatt att
betala, motsvarande 4/5 av veteskörden. Omedelbart därefter ålades
han att i specialskatt erlägga den sista femtedelen och detta inom 24
timmar. Han kunde det ej och egendomen gick på auktion. Huset
såldes för 100 rubel, hästar, kor och vagnen för 120. Han
för-ständigades att inom ett dygn lämna gården med sin familj. En
annan bonde hade skördat 13,i deciton spannmål och ålades i skatt
betala 20,7 deciton. Exempel omtalas på att ett hus med plåttak
på auktion sålts för 4 kopek. Uppgifterna anföras efter professor
Auhagen (i Ost-Europa), som fått dem i brev från det inre
Ryssland och som plägar vara pålitlig. De överensstämma rätt väl med
antydningar i sovjetpressen. Till skatterna kommo för övrigt
rekvisitioner för statens räkning.
Striden mot kulakerna hade tagits upp på allvar, då
femårsplanen uppgjordes. Dess jordbruksprogram gick ut på en snabb
utveckling av jordbruket medelst gynnande av fattig- och
mellanbönderna och förstärkning av "den sociala sektorn", varmed menades
so v jet jordbruk och kollektiva jordbruk. Redan vid revolutionen
sökte man för statens räkning undantaga vissa större gods till
avels-çentra eller annan specialanvändning och deras antal ökades, delvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
