Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 27 mars 1931 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 In- och utrikes
icke själv göra reklam för sig, är det ingen anledning för polisen att
tjekavägen hjälpa till.
Den frisinnade regeringen har viljelöst trampat i polisens fotspår
och utvisat Kuhl. Man har rätt att anse beslutet förvånande. Det är
beklagligt, att en regering, som man dock trodde ha kvar något av
liberala idéer, visat sig icke ha större känsla för den personliga friheten.
SVINHUFVUDS VAL till finsk president nödvändiggjorde
givetvis hans avgång som statsminister. Med honom följde hela
regeringen. Den tillkom efter lapporörelsens genombrott förra sommaren
och var att betrakta som ett uttryck för de tendenser, som
kännetecknade Lappo. Lappo har emellertid efter allt att döma sett sin bästa
tid, och det finska samhället synes vara på väg tillbaka till ordnade
och lagliga förhållanden. Såsom speciell lapporegering hade därför
den avgångna ministären spelat ut sin roll.
Den nya regeringens högerkaraktär är omisskännlig, och något annat
var heller inte att vänta. Två av de viktigaste minisierposterna ha
emellertid blivit besatta på ett sådant sätt, att man har anledning förmoda,
att den nya regeringen kommer att bedriva en politik i
utjämningens tecken. Svensken, den visserligen konservative men dock för sin
självständiga hållning gentemot Lappo bekante von Born, har blivit
inrikesminister och har således i främsta rummet hand om ordningen.
Det finns vissa skäl att förmoda, att man därför icke hädanefter
kommer att visa samma flathet gentemot den fascistiska rörelsen, som
man tidigare gjort, och för övrigt kan man ju erinra om att även
Svinhufvud under den sista tiden visat sig mera kallsinnig gentemot
Lappos fordringar. Det andra namnet är Kivimäki, framstegmannen, som
blivit justitieminister. Kivimäki sökte vid undantagslagarnas
genomförande att finna en formel, varigenom motsättningarna skulle kunna
utjämnas. Att just han nu fått hand om lagstiftningen bör ju också
betyda, att man icke ämnar gå till ytterligheter.
Det är naturligtvis ovisst, hur den närmaste utvecklingen kommer
att förlöpa, men det förefaller, som om det funnes giltiga skäl för
att antaga, att den oroligaste tiden nu är passerad. För Finlands egen
skull måste man i varje fall hoppas, att så är fallet. Utan att knyta
alltför stora förhoppningar vid regeringen Sunila, kan man måhända
dock våga göra antagandet, att den under nuvarande förhållanden
var en av de bästa lösningarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
