Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 27 mars 1931 - Conrad Jonsson: Demokratin och folkskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEMOKRATIN OCH
FOLKSKOLAN
Av CONRAD JONSSON.
Trots alla berömvärda och i viss mån också framgångsrika
strävanden under senare år att demokratisera den högre undervisningen,
och göra lärdomsskolorna mera tillgängliga för den medellösa
ungdomen, är och förblir dock den obligatoriska folkskolan enda
undervisningsanstalten för den övervägande delen av vårt folk. Under
sådant förhållande är det en klar plikt för varje demokratiskt
sinnad medborgare att göra allt vad möjligt är för att rusta folkskolan
att väl fylla sin uppgift. Det vore emellertid oriktigt att låtsas, som
om denna plikt stode fullt tydlig för var och en, som vill kalla sig
demokrat. Bönder och arbetare äro väl av naturen demokrater.
Således av födsel och instinkt mera än som följd av uppfostran och
reflexion. Men det klickar ibland, när det blir fråga om den
praktiska tillämpningen av åskådningens. Detta visar sig icke så sällan i
hållningen mot folkskoleundervisningen!. Man knotar understundom
ganska högljutt om att skolplikten känns besvärande och man visar
sig icke så sällan oförsvarligt njugg gentemot folkskolans krav på
ändamålsenliga anordningar för undervisningen. En
socialdemokratisk folkskoleledning t. ex., som framförallt vill se på skolans bästa,
kan ibland få det rätt arbetsamt med att övertyga egna
meningsfränder i de djupa leden om nödvändigheten av offervilja gentemot den
obligatoriska folkskoleundervisningen. Egoism-en är nämligen inte
något för överklassen utmärkande karaktärsfel. Den finns hos
människor i alla samhällsklasser och i alla partier.
Men om man nu är överens om, att i demokratins plikter ingår en
omsorgsfull vård om folkskoleväsendet, vilka möjligheter finnas djU
•därtill inom författningens ram? Är det kanske icke nogaf£rø£!?nvet
i stadgar och andra författningar hur en folkskgJU^SapfNiåf^
anordnad och är det inte alldeles tillräcklifl4^jSskoy»WHP[ mot
stadgeföreskrifterna? Vad kan man egentlVen mera «^sfe4?l^ kan
man fråga. Men om vi säga, att den obligatcfriska Mk^lMm^ei^&P
ningen kan äga rum i flera, rätt olikartade sko\form^^fa:%r^kälv^
tidsläsande eller periodläsande sexåriga mindre\ffåÄœkpiöfimed
allenast en läraravdelning, till sjuåriga, heltidsläsanW^skolor, indelade i
lika många läraravdelningar och med speciallärare anställda i åt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
