- Project Runeberg -  Tiden / Tjugotredje årgången. 1931 /
203

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 27 mars 1931 - Conrad Jonsson: Demokratin och folkskolan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Demokratin och folkskolan 203

rialet i en obligatorisk skola uppvisar,, och det armod, som råder i
hemmen, kan på flera sätt ’elimineras. Det understöd till kläder och
skolmateriel, som enligt föreskrift kommunens fattigvård skall lämna
barn till medellösa föräldrar, kan utdelas genom skolan på så sätt,
att anslag för ändamålet beräknas i skolstaten, således ej i
fattigvårdsstaten. Understödsformen blir därigenom behagligare och kan
ofta möjliggöra både större rättvisa och ändamålsenlighet.
Beträffande skolmaterielen (elevernas läroböcker och förbrukningsartiklar)
har man i flera skoldistrikt vidtagit den anordningen, att man gjort
den helt fri för alla skolans elever. Erfarenheten har visat, att de
invändningar, som konservatism och egoism rest mot en dylik
generositet, icke varit befogade. Man har trott, att den fria
skolmaterielen skulle förorsaka slöseri. Barnen skulle vanvårda sina böcker,
slösa mied förbrukningsmaterielen och det hela skulle bli mera
kostsamt än om föräldrarna själva finge betala barnens skolmateriel.
Förhållandet har blivit det rakt motsatta, åtminstone så långt min
erfarenhet sträcker sig. Därtill kommer den rent pedagogiska
fördelen av den fria skolmaterielen, att undervisningen vid varje
läsårs början kan begynna utan de hinder och dröjsmål som ofta
uppstå, då Skolmaterielens inköp beror på tillfälligheter i föräldrarnas
ekonomi.

I några större skoldistrikt har man genom rationella anordningar
sörjt för att barnen icke skola behöva sitta hungriga i skolan. Man
har sålunda inrättat bespisningslokaler, där barn från fattiga hem
få ett mål lagad mat varje dag eller också en lättare måltid,
bestående av bullar med mjölk. Barn, som ha lång skolväg, men vars
föräldrar ha god ekonomi, kunna också mot betalning till
självkostnadspris erhålla måltider i bespisningen. Så är det i allt fall
ordnat i det skoldistrikt, som jag närmast känmer.

Dessa välfärdsanstalter för underlättande av skolgången; äro
emellertid icke tillräckliga. Det är visserligen mycket viktigt, att barnen
icke sitta frysande eller hungriga på skolbänken. Men om de lida
av fysiska åkommor, så inverkar detta ofta menligt på deras
själsförmögenheter. Regelbunden läkarundersökning av skolans elever —
minst en gång varje läsår — är nyttig, under förutsättning att läkaren
tar sin uppgift på allvar och icke blott uppfattar arvodet från skolan
som en arbetsfri inkomst, vilket nog ibland kan handa. I dessa
undersökningar måste läkaren ha stöd av läraren, som med hjälp av sina
iakttagelser från skolarbetet kan fästa läkarens uppmärksamhet på
möjliga organiska fel hos barnen,— Till skolhygienen hör också tand-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:36:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1931/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free