Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 27 mars 1931 - Gunnar Myrdal: Socialism eller kapitalism i framtidens Amerika?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIALISM ELLER KAPITALISM
I FRAMTIDENS AMERIKA?
Av GUNNAR MYRDAL.
Den amerikanska kapitalismen är naturligtvis det mest storslagna
förverkligande av en abstrakt socialvetenskaplig "idealtyp", som
någonsin existerat. Den tjusar och skrämmer genom sin
rationalistiska mystik, sin planlösa effektivitet, sin mekanistiskt hänsynslösa
smidighet. Den fråga, som omedelbart tränger sig på varje
iakttagare är: hur mycket av stabil jämvikt såsom socialt system äger
denna högt integrerade kapitalistiska levnadsform? Hur stora äro
utsikterna för en lugn utveckling och hur stora äro möjligheterna
för katastrof och revolution? Detta är djupast sett den
frågeställning, som även är nyckeln till allt mera betydande tänkande i sociala
frågor i Förenta Staterna. Då man nämligen vill undanskjuta
tanken på brådstörtade omvälvningar, komma alla strävanden att samla
sig kring finnandet av utlösningar för den bristande jämvikt, som
överallt spåras: i allmän livsattityd, i familjeorganisation, i
produktion och distribution, i politik och i rättsliv o. s. v.
Kapitalismen framdriver så — även utan en stark arbetarrörelses
påtryckning — strävanden emot planmässig "social control". Men därom
mera i slutet.
Det verkligt besynnerliga är nämligen, att detta högkapitalistiska
samhälle till synes saknar just den motsättning, som enligt Marx
är den fundamentala och nödvändiga: klasskampen. Vi ha alla vant
oss vid att i arbetarrörelsen se en social reaktion emot den
kapitalistiska produktionsordningen. Men i det land, där
privatkapitalis-men nått sin mest följdriktiga och långtgående utmognad, där och
just där saknas den proletära reaktionen. Den svaga tillstymmelse
till en arbetarrörelse, som finns i Amerika, är ju djupt borgerlig i
ordets alla bemärkelser. Radikala åsikter finner man ytterst sällan
bland arbetarna. Radikalismen har man i stället att söka inom vissa
kretsar av yngre universitetsfolk och litteratörer. De sakna
emellertid nästan fullkomligt kontakt med de breda massorna. Med
undantag för något hundratal mera fantastiskt lagda entusiaster, som
offra sitt liv på ett hittills åtminstone tämligen fruktlöst agiterande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
