Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 27 mars 1931 - Gunnar Myrdal: Socialism eller kapitalism i framtidens Amerika?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206 Gunnar Myrdal
och organiserande, hålla dessa intellektuella radikaler för övrigt sina
åsikter för sig själva och för det kongeniala umgänget. I någon
mån sammanhållas dessa kretsar genom ett par tre radikala
tidskrifter, utmärkta men starkt negativistiska och utan egentligt
inflytande. Man har naturligtvis att göra undantag iör det tiotal
skönlitterära författare, som vunnit god marknad för sin estetiska
samhällssatir; en marknad som emellertid alls icke är arbetarklassen:
arbetarna läsa skandaltidningar, "sanna berättelser ur livet" och
enkelt patriotiska levnadsskildringar över Lincoln o. dyl.
Denna isolerade intellektualistiska radikalism, som är så typiskt
amerikansk, tar nästan helt formen av en overksam pessimism, som
bjärt sticker av mot genomsnittsamerikanens tilltagsna men ofta
vilseförda optimism. Den politiska radikalismens sak förefaller dem
nämligen hopplös. "Pessimismen är en lyx för fåtalet, medan en
godmodig optimism är de breda lagrens dagliga sovel." Letar man
efter samhällsomstörtande idéer, har man faktiskt mycket större
utsikter att finna dem bland judiska miljonärer än i fattigkvarteren.
Patriotisk konservatism, kapitalistisk amerikanism, kryddad med hat
och förakt för "europeiska" omstörtningsläror, är inte bara Main
Streets småborgerliga bornyr och triumf, men också slummens
kompensation gentemot ett trist och uselt dagligt liv.
Frågan är nu: hur har den amerikanska kapitalismen kunnat
undfly sin slagskugga? Varför har den aldrig emot sig väpnat en
stark och radikal arbetarrörelse?
Till denna fråga skall jag här nedan anknyta några anmärkningar.
Problemet är berört av nästan alla, som överhuvudtaget haft något
viktigt och förnuftigt att säga om den Nya Världen. Och
enigheten är märklig (om vi undanta några obotligt enfaldiga iakttagare,
som trott sig kunna avfärda hela saken genom att peka på den höga
levnadsstandarden, som skulle göra folk nöjda!). Vad vi ha att
göra är framför allt att balansera argumenten, ge dem riktig vikt
och rätt nyans.
Men först några ord ytterligare om den amerikanska kapitalismen.
Som jag framhävde är den typrenare än alla sina europeiska
motsvarigheter. Den har oavbrutet rationaliserats i en rent
individualistisk ideologi. Den har fullständigare än annorstädes behärskat den
politiska kontrollen och därigenom i större Utsträckning kunnat
förebygga offentliga ingrepp, regleringar och uppbromsningar. Den har
därigenom hållit fältet fritt för den "ekonomiska principen" och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
