Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 27 mars 1931 - Gunnar Myrdal: Socialism eller kapitalism i framtidens Amerika?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Socialism eller kapitalism i framtidens Amerika 211
monopolistiska karaktär. Uen amerikanska fackföreningsrörelsen
innebär därför faktiskt, som bl. a. Sombart någonstädes påpekat, mera
en vertikal uppdelning än en horisontal: mera en söndersplittring av
arbetarklassen i grupper med särintressen än en sammansvetsning
till gemensam solidaritet emot af betsköparen.
Det bör alltså icke förvåna, att man icke finner ett socialistiskt
arbetarparti i Amerika. Arbetarpartierna i Europa äro uppbyggda
på fackföreningsrörelsen såsom grundval, och fackföreningsrörelsen
därute ger ingen sådan grundval, eftersom den både är numeriskt
relativt obetydlig och vidare saknar solidaritetspatos. Men man kan
också vända på saken och säga, att fackföreningsrörelsen vuxit sig
stark i Väst-Europa just genom det sociala patos, som närts av och
vunnit uttryck i arbetarpartiernas rent politiska strävanden och
insatser. Dessa politiska strävanden ha nämligen tvingat samman
arbetarklassen till kamp för gemensam sak; och resultaten ha
lämnat åskådningsundervisning om solidaritetens nödvändighet och
betydelse. I Amerika finns det intet arbetarparti, som kan på detta
sätt skaffa arbetaren en utsiktspunkt, varifrån han känner sin
intressegemenskap med klassen såsom helhet.
Det är inte så helt ologiskt, som det kanske låter, att förklara
fackföreningsrörelsens svaghet med den politiska rörelsens svaghet och
vice versa. Ty det existerar här vissa kumulativa orsaks förbindelser.
Men väsentligen måste arbetarklassens bristande kraft och
radikalism på båda fronterna förklaras ur gemensamma orsaker. En
fullständig förklaring skulle innebära en tillrättaläggning av hela den
amerikanska socialhistorien från speciellt denna synpunkt. Men låt
oss helt enkelt påpeka en del mera i dagen liggande sammanhang.
Först naturligtvis rassplittringen. Det är givet att en massrörelse,
som har att söka sin levande kraft i en inbördes solidaritetskänsla,
skall lia svårt att arbeta sig fram i detta rasvimmel. Rassplittringen
har ju närmast tilltagit under de närmaste decennierna framemot
kriget på grund av den ökade immigrationen från Syd- och
Ost-Europa. Denna "nya" immigration tillförde Amerika folkstammar,
som i fråga om ras och — vad som är långt viktigare — språk,
levnadsvanor, allmän livsinställning, d. v. s. kort sagt kultur, stodo ?■
de tidigare anglosaxiska, germanska och keltiska immigranterna /
fjärran. •
Denna särskilda svårighet för en proletär solidaritetskänslas
framväxande är självklar och behöver egentligen blott påpekas. En sida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
