Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 27 mars 1931 - Gunnar Myrdal: Socialism eller kapitalism i framtidens Amerika?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Socialism eller kapitalism i framtidens Amerika 213
krav gentemot sig själv att kunna försvara sitt beslut att vända det
gamla landet ryggen. Han vill känna sitt livs viktigaste avgörande
välgrundat, och han har därför ett behov att känna en uppskattning
för det nya landet och de nya förhållandena. Han är en ja-sägare
och icke en samhällskritiker och bildar så en fruktbar jordmån för
den s. k. amerikaniseringspropagandan, vars ljusmålning av
amerikansk livsföring och amerikanska institutioner kommer till mötes
hans eget behov att tro så för att känna sitt liv försvarat.
Dä vidare i allmänhet hans okunnighet om de sociala
förhållandena både i Amerika och annorstädes är bottenlös, bidrar även detta
att lägga honom som ett lydigt offer under
amerikaniseringspropagandan. Han får lära sig vörda konstitutionen och konstitutionens
fäder, han tvingas att göra till sina de gängse föreställningarna om
den ofelbara demokratin i Amerika och om jämlikheten och friheten.
När han kommer så långt som till att kunna läsa tidningar och börjar
uppbygga sig med korruptionsskandalerna i det politiska livet, ursäktar
han dem i allmänhet med, att det i alla fall säkert är värre i Europa.
(Föreställningen om att korruption i stor skala skulle vara en
nödvändig följdföreteelse till politik är även i högt bildade kretsar i
Amerika så rotfäst, att de aldrig tänka sig europeisk politik annat
än som en enda härva av stölder och mutor: den amerikanska
politiken ter sig för dem relativt hederligare, emedan ingen gör
hemlighet av de ruttna förhållandena.) Vad vidare immigranten direkt
erfar av korruption är honom egentligen icke osympatiskt: han
röstar för ett parti och får då kanske kontant erkänsla och framförallt
ett stadigt skydd av valbossen; måhända det enda sociala skydd han
äger i denna barska värld, vari han inträtt. Grundvalen för det
politiska livet är allmän rösträtt, och vill man vara sannfärdig kan
man icke påstå annat än att i Amerika "spoilsystemet" har vissa
starkt demokratiska drag. Det finns ingen så fattig och ringa, att
han icke finnner sig skyddad och omhuldad av partimaskineriets
lokala agenter: vare sig det gäller att hålla ett olagligt spelhus eller
en bordell eller helt enkelt att i all redbarhet slippa reparera en
eldfarlig skorsten, så finns det kanaler ända upp. De stora förtjänsterna gå
naturligtvis till helt andra samhällslager, men ingen, som håller sig
framme, blir alldeles utan. — För övrigt har immigranten annat
att tänka på än politik i ordets bättre bemärkelse. Kom han över
på en tid och från ett land utan allmän rösträtt, känner han sig
smickrad redan genom att få vara med och välja. Intressset för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
