Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 27 mars 1931 - Gunnar Myrdal: Socialism eller kapitalism i framtidens Amerika?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214 Gunnar Myrdal
de politiska företeelserna koncentrerar sig kring de stora
valtillfällena. Maskinerna veta då att utnyttja sport- och
tävlingsinstinkterna, att ge skådespel åt massorna. Läs om clownen Big Bill
Thompsons jättecirkus vid kandidatnomineringen nu senast i Chicago!
Till immigrantens uppskattning av det amerikanska samhället
bidrar vidare, som alltid påpekats, den formella jämlikheten i
umgängesvanor. Det betyder något för en svensk hunsad torparpojke att
bli kallad mister, att få behålla hatten på och kalla sin förman för
"you" (som åtminstone större delen av svenskarna därute tror
motsvarar "du"). Sådana saker betyda mer än pengar, de ha att göra
med det relativa "människovärdet", ett komplex vilket, som jag nyss
påpekat, oroats genom rasblandningen. Denna formella jämlikhet
går dessutom långt djupare. Det är icke blott fråga om en brist på
idiotiska, traditionella klass-schibboleths, det är verkligen uttrycket
för en överensstämmelse de olika inkomstklasserna emellan i relativa
värdeskalor, i intresseinriktning och tankevanor. Som en recensent,
jag tror det var Böök, påpekade vid en anmälan av Dreisers
mästerliga "En amerikansk tragedi", är det märkliga i denna bok betraktad
som samhällsskildring, hur den absolut ouppfostrade och egentligen
rätt klent begåvade hotellpojken utan vidare svårighet kunde röra
sig i de ’bornerade rikemanskretsarna, vartill han vunnit inträde
genom sin släktskap med skjortfabrikanten.
För att göra en lång historia kort: immigranterna komma till
Amerika predisponerade att gilla och bejaka, de omhändertagas av en
skicklig, grov propaganda, vissa faktiska förhållanden såsom t. ex.
den formella jämlikheten måste onekligen tilltala dem — allt
understödjer deras inre strävan att bli "samhällsbevarande". En
verklig klasskänslas uppkomst motverkas vidare av ras- och
kulturdifferentieringen inom den första generationen.
Härnäst måste nu framhävas vissa selektiva processer, vilka
alltifrån den amerikanska kapitalismens första begynnelse varit i
verksamhet inom själva arbetarklassen och vilkas betydelse varit
oerhörd. De gå alla i riktning att beröva arbetarklassen dess naturliga
ledare.
Först och främst den emot väster framträngande jordbruks
fronten. Det måste vara omöjligt att skapa en proletär känsla i ett land,
där det finns bördig, obruten jord, som utlämnas nästan utan
ersättning till vem som önskar rödja den. Den missnöjde kunde alltid bli
farmare, och utan missnöje ingen social rörelse. En klass, och i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
