Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 27 mars 1931 - Gunnar Myrdal: Socialism eller kapitalism i framtidens Amerika?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Socialism eller kapitalism i framtidens Amerika 215
synnerhet en underklass, måste för att få klassmedvetande känna sig
kringskuren, instängd, men här fanns ju öppna gränsmarker. Jorden
tog framförallt de järnhårt energiska, de romantiskt drömmande, de
ensliga, alltså just de potentiella ledartyperna (pionjärtyper som
Rölvaags Peder Victorius eller än mer hans far).
Men det fanns flera öppna vägar för dugligheten. En bred väg
gick in i kommunal- och även statspolitiken. Den federativa
storpolitiken har däremot alltid varit svårare att beträda för den klass av
människor, jag här talar om. Men kommunalpolitiken är också
den fetaste och indräktigaste. Partimaskinernas agenter, som haft
att kalkylera med rösterna, ha noga hållit utkik på duktiga arbetare,
som vunnit inflytande över sina kamrater och fått ställningar inom
fackföreningarna. De ha erbjudits politiska poster i partiernas sold
och de ha mottagit dem: ’The Labor Temple" har ofta mest blivit
en avdelning av de lokala demokratiska eller republikanska
partimaskinerna.
Men därmed ha dessa arbetarledare förlorats för en arbetarrörelse
i västeuropeisk mening. Ofta ha de i otrolig grad insyltats i det
kommunalpolitiska träsket. Överallt i Amerika har man berättat mig,
att det icke minst är avancerade arbetare, som bära skulden för den
värsta korruptionen: de ha ofta utnyttjat förtjänstmöjligheterna med
större hunger, förslagenhet och hänsynslöshet än sina kamrater bland
lunchklubbarnas och handelskamrarnas representanter. De ha vidare
vetat enrollera sina anhängare bland arbetarna i partimaskinernas
lydno och inflätat dem i hela den vidlyftiga intressesintegrationen.
Möjligheten att åvägabringa detta resultat har ju just varit bland
bevekelsegrunderna, varför arbetarledarna kommit att erbjudas sina
avancemang inom de politiska maskinerna.
En annan väg gick via förtroendeposter i själva de företag där de
arbeta. De amerikanska företagarna ha varit skickliga i att "sköta"
sitt folk och varit beredda att göra uppoffringar för att bevara lugna
arbetsförhållanden. En uppåtstigande arbetarledare befordrades ofta
till förmansställning, en metod som verkade mycket friktions friare
än de gammalmodiga avskedandena. Ofta blev han befordrad till
"labor-manager" och fick till uppgift att i företagets intresse utnyttja
sitt goda handlag med folk. Dessa egendomliga befordringar
förutsätta naturligtvis i sin tur en viss brist på klassolidaritet. Vid ett
stort fackföreningsmöte förra året i en stad i Middle West hade
uppdraget att hålla första anförandet överlämnats till en f. d. fack-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
