Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 27 mars 1931 - Gunnar Myrdal: Socialism eller kapitalism i framtidens Amerika?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Socialism eller kapitalism i framtidens Amerika 219
träda i konkurrens med de vita, kommer denna migration naturligtvis
att lägga vissa hinder i vägen för fackföreningsrörelsens
utbyggande. Gemensamma fackföreningar för vita och negrer äro nämligen
sannolikt ur räkningen; rasskillnaderna mellan de vita inbördes
brytas praktiskt taget ned på en generation, men icke mellan vita och
svarta. Emellertid utgöra vita och negrer åtminstone för den närmaste
generationen i stor utsträckning vad engelsmännen kalla
"noncompe-ting groups", d. v. s. arbetargrupper, som bli hänvisade till så olika
slags arbeten, att direkt konkurrens blir mindre betydelsefull.
Vidare går nu en folkvåg från jordbruket till industrin i stället för
tidigare tvärtom. Den "industriella revolutionen" har äntligen nått
jordbruket: maskiner och arbetsrationalisering frigöra arbetskraft,
och en alltsedan första fredsåren rådande depression i jordbruket —
delvis framkallad av även andra orsaker — ger ytterligare fart åt
denna flykt bort från jorden. Men det är den väsentliga skillnaden
mellan denna invandring till industrin och den gamla transoceana, att
nu kommer det amerikanare, som lätt nog böra kunna inordnas i
kollektiva organisationer.
Den tekniska revolutionen och den åtföljande depressionen i
jordbruket är emellertid långt viktigare för arbetarrörelsen i ett helt annat
hänseende. Här stängs en utfartsväg från arbetarklassen, vars
betydelse som känslodämpare jag tidigare berört. Jorden är redan
ockuperad, den kräver ökat rörelsekapital för att kunna odlas
ekonomiskt och dessutom lönar sig överhuvudtaget icke jordbruk. Åt
väster se arbetarmassorna ingen öppen horisont längre.
Och samtidigt resas även andra gränsmurar kring arbetarklassen.
Som var och en vet betyder storproduktion en besparing icke minst
av förmän och verkmästare. De bli allt färre per hundratal arbetare
och möjligheterna att stiga denna väg minskas följaktligen. Det finns
en mycket intressant utredning just om denna sak i makarna Lynds
med rätta beundrade sociologiska studie "Middletown".
Visserligen stiger kanske samtidigt proportionerna av bossar i
tjänstemannaställning i de s. k. manschettyrkena. Men just där bli
arbetarens utsikter med varje dag alltmera kringskurna. Amerika har ju
varit de obegränsade möjligheternas land: ingen gräns för
dugligheten; klasscirkulationen har varit satt i system. Men efter kriget har
här en förändring av skickelsediger verkan ägt rum. De
collegeutbil-dade övertaga med varje dag allt fullständigare platserna inom
manschettkategorien. Högskolorna och universiteten utvidgas med storm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
