Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 27 mars 1931 - Gunnar Myrdal: Socialism eller kapitalism i framtidens Amerika?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220 Gunnar Myrdal
steg, och de erbjuda också en alltmera differentierad och praktiskt
orienterad undervisning. Om tjugu, trettio år kommer the self-made
man att vara en saga blott eller i alla händelser en social anomali.
Så sluter sig ringen allt hårdare kring en arbetarklass, som tack
vare immigrationens avstannande blir allt homogenare. Vägen till
västern och prärien är stängd, och den är förresten inte lockande
längre. Högskolorna ha vidlyftiga kurser i arbetsledning, och hela saken
har dessutom blivit så tillkrånglad tack vare "company unionism",
välfärdssystemet, de tayloristiska ingenjörernas påhittighet och icke
minst hela arbetarvårdens nära förknippning med bolagens
reklam-och prestigeavdelning. Den intelligente arbetaren med inflytande över
kamraterna kommer icke längre att kunna tas i anspråk, hur
önskvärt det än vore att köpa honom ut från arbetarlägret.
Förmansplatserna dras in och de föra i alla händelser icke längre, alla
manschettplatser äro ockuperade. Till och med i de politiska maskinerna vinna
college-männen terräng. Man är vad man är och därmed basta.
Dithän pekar i alla händelser tendensen.
Och den gamla sägnen om de obegränsade uppkomstmöjligheterna
blir så allt svårare att riktigt tro på för arbetarna. Den växande
generationen har dessutom, med alla sina fel för övrigt, där liksom här
en betydligt mera verklighetsbetonad livssyn, den är inte road av att
vårda ärvda, numera bedrägliga illusioner.
Men känner sig arbetarklassen på detta sätt stängas inne, då stiger
missnöjet. Den får dessutom behålla flera av sina ledartalanger.
Situationen kan bli betydligt mera kritisk än den någonsin varit i västra
Europa. Ty märk väl: arbetarrörelsens själva genombrott skulle här
äga rum inom ett högt utvecklat kapitalistiskt system, där
traditionsresterna endast äro rudimentära, medan i Europa arbetarrörelsen
mera växte fram jämsides med kapitalismens utveckling;
genombrottet skulle ske i en tid och ett land, där kommunikationerna — bil,
press, radio — och alltså även de tekniska möjligheterna för samlad,
effektiv aktion äro utvecklade i en grad, varom våra pionjärer
härhemma icke kunde drömma. Eftersom det bleve fråga om ett
genombrott, kan nämligen en omedelbar jämförelse med den västeuropeiska
socialismen nu — t. ex. i England, Tyskland eller Sverge — icke
göras, ty i våra trakter har ju arbetarklassen sedan länge funnit en
utlösning i en delvis framgångsrik och redan halvt byråkratiserad,
gemensam politisk aktivitet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
