Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 27 mars 1931 - Gunnar Myrdal: Socialism eller kapitalism i framtidens Amerika?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Socialism eller kapitalism i framtidens Amerika 223
få försprång, och dessutom börja relationer spela en större roll i
Amerika också: vanligtvis fastna väl dessa arbetarstudenter i de
lägsta manschettgraderna. Men i alla fall äro de förlorade för klassen.
Om denna utveckling av högskoleväsendet får fortgå ännu ett par
årtionden, äger Amerika ett fulländat medel att generation efter
generation utdraga allt vad arbetarklassen äger av vilja och hjärna.
Ty glöm inte, att vad eleverna här få till livs är icke bära en
förträfflig specialutbildning utan även en lämplig samhällssyn. Genom
numera i allmänhet intelligent milda metoder kontrolleras nämligen
lärarkårens, om inte tänkesätt, så dock undervisning. Och denna
tendens i undervisningen möter ju blott alltför väl den socialt stigandes
egen benägenhet att anpassa sig och ta efter.
Enligt min mening är den högre undervisningens utbyggande i
Amerika den kanske viktigaste faktorn i den sociala utvecklingen därute,
och om jag har rätt äro därför de pengar, som så rikligt ställas till
förfogande av stat och enskilda den kanske bäst räntabla
samhällsbevarande investering, som överhuvudtaget göres. Och affärsvärlden
övervakar sina placeringar. Gå igenom en förteckning över
direktionerna för dessa undervisningsanstalter, och ni skall finna, att de alla
— även de statliga — nästan helt och hållet styras av bank- och
industrifurstarna. Med riktig insikt för sakens betydelse veta de att
i ett strängt upptaget arbetsliv finna tid även för denna verksamhet,
som eljest skulle ligga en smula fjärran från deras intressen. Man
skall finna, säger jag, att även de stora berömda universiteten i sina
direktioner vanligen blott ge utrymme för en enda man, som
överhuvudtaget kan misstänkas ha haft med forskning eller högre
undervisning att göra, nämligen rektorn, som sitter där ex officio och som är
särskilt -utvald för sin post på grund av smidig exekutiv förmåga.
Och direktionen är där alls icke bära en tom form utan är den
instans som, ofta arbetande på sektioner, håller och bevarar den
verkliga ledningen — precis som i de industriella storföretagen, varifrån
organisationsformen lånats. Det är visserligen knappast fråga om
något allvarligare åsiktstryck på själva forskningen — i det hänseendet
ha européerna ofta gjort sig överdrivna föreställningar — min
uppfattning är att den akademiska friheten i Amerika mycket fördelaktigt
tål en jämförelse med europeiska förhållanden. Men hur många av
Amerikas tiotusen och åter tiotusen collegeprofessorer ha något med
vetenskaplig forskning att göra? De vetenskapligt lagda och
intresserade lärarna äro de stora institutionernas lilla koketteri och de enk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
