Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 27 mars 1931 - Gunnar Myrdal: Socialism eller kapitalism i framtidens Amerika?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224 Gunnar Myrdal
lare anstalternas dagliga bekymmer. Vad som är föremål för intresse är
själva undervisningen, och då denna regleras, är det i och för sig en
företeelse, som icke kan diskuteras i termerna om den vetenskapliga
forskningens frihet eller ofrihet.
Så byggs det alltså härigenom en bred kanal för det explosiva
sociala missnöjets avledande. Arbetarens känsla av klassgränsen
avtrubbas, då han vet att han själv, om han är ung, och i alla händelser
hans barn, kunna bekvämt vandra över denna gräns. Vidare är det
naturligtvis här som alltid de potentiella ledartyperna, som avtappas
från arbetarklassen. Det högre undervisningsväsendets jättelika
utbyggande är alltså ett verkligt intelligent drag. — Men låt oss nu
också som hastigast titta på den amerikanske kapitalisten som
industriledare. Även på detta område försiggår en revolutionär
omläggning, en omläggning av hans attityd till det mänskliga materialet.
Först tekniken. Som var och en vet, ha produktionsmetoderna i
Amerika varit hänsynslösa. Man kan få en uppfattning därom genom
att blott titta på siffrorna för olyckstillbuden. Det är på den vägen
den amerikanska industrin vuxit fram till produktionsvolym och
vinstutdelning. Vid varje internationell lönejämf örelse har bl. a. den saken
dragits fram till Europas favör. Att den amerikanska industrin kunde
hålla denna kurs beror naturligtvis till stor del på samma orsaker,
som dem vi framdragit till förklaring av arbetarrörelsens allmänna
svaghet.
Den gamla maskinkonstruktören tänkte blott på teknisk
produktivitet. Men nu växer det upp en ny generation av ingenjörer och
arkitekter, som arbeta med helt andra normer: arbetarnas trevnad och
säkerhet i och för sig, alltså oavsett produktivitetsverkningarna. Och
det råder intet tvivel om att de icke äro hållna om ryggen av
industriledningarna. Taylorsystemet var med rätta hatat av arbetarna
såsom omänskligt och hetsande; signalerna uppifrån de ledande
kretsarna börja nu beställa en helt ny slags ’Vetenskaplig arbetsledning", där
arbetarens intresse icke försummas. Detta är tendensen över hela
linjen.
Den inom vissa delar av storindustrin framväxande
"company-unionism", alltså dessa egenartade föreningar av ett visst företags
arbetare, organiserade av företagsledningarnas avlönade arbetsexperter
för ernåendet av direkt samverkan mellan arbetsledning och arbetare,
lika mycket som för avskärandet av eventuell samverkan mellan
företagets arbetare och arbetarvärlden utanför — betraktas visserligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
