Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 27 mars 1931 - Gunnar Myrdal: Socialism eller kapitalism i framtidens Amerika?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226 Gunnar Myrdal
tighet är en bagatell i detta sammanhang. Det viktiga är, att detta
s. k. köpkraftsmisstag är den bestämmande inställningen till
arbetslönefrågan hos flertalet amerikanska industriledare ända upp i topparna.
Vad det betyder psykologiskt kan icke överskattas, framförallt vad
gäller förmågan att få med arbetarna i förtroendefull samverkan och
hålla dem borta från revolterande tänkesätt.
Den fackföreningsrörelse, som lyckats stabilisera sig i de skyddade
och yrkesutbildade facken, är som sagt tillsvidare allt annat än
revolutionär. Där fackföreningarna äro starka nog att icke låta sig ätas ut,
vet denna moderna, intelligenta industriledning att anpassa sig efter
förhållandena och utnyttja de psykologiska betingelserna. Det är en
triumf för industrin, att numera fackföreningsfolket allt bestämdare
förklarar, att deras föreningar stå för effektivitet i den amerikanska
produktionen, att de icke äro fientliga emot "rationaliseringen" och
att de äro beredda att låta produktionssiffrorna visa, att organiserat
arbete betyder bättre arbete och mera arbete per dollar. En närmare
skildring av de initiativ, som vissa fackföreningar i detta syfte taga i
samförstånd med arbetsledningarna, skulle fylla ett mycket intressant
kapitel i det sista decenniets industriella historia i Amerika.
Samma intelligenta omriktning av arbetsköparnas attityd till
arbetarna kan man spåra även i socialpolitiken. Det är ju bekant, att man
i Amerika systematiskt satt sig emot socialförsäkring och socialpolitik
överhuvudtaget, och Amerika har ju hittills bära ett minimum av
denna offentliga reglering och understödsverksamhet, som i Väst-Europa
överallt vuxit fram. Motståndet emot socialpolitiken har varit ett
uttryck för den individualistiska ideologi, som varit den
framväxande amerikanska kapitalismens själ. Men just på detta område
händer det viktiga ting i Amerika just nu, och den lådande depressionen
kommer blott att ytterligare sätta fart i utvecklingen.
För en industriledning, som årligen lägger ned väldiga belopp för
välfärdsverksamheten, som medvetet söker arbetarnas kontakt i
arbetstekniska frågor, som i lönehänseende styres av nyssnämnda
köpkraftsteori, kan det naturligtvis inte vara så främmande att även
tänka sig en mera kollektiv omvårdnad om barn, åldringar och
arbetslösa, och ännu mindre en tvångsreglering av arbetstid och
arbetsförhållanden, vilken ju huvudsakligen kommer att gå ut över mindre
modernt inriktade konkurrenter. Det är denna förändring av
psykologisk attityd, som man måste vara blind för att inte se därute.
På sätt och vis är det en fördel att få starta med det socialpolitiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
