Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 27 mars 1931 - Gunnar Myrdal: Socialism eller kapitalism i framtidens Amerika?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Socialism eller kapitalism i framtidens Amerika 227
fältet fritt; man kan hoppa över det europeiska experimentstadiet
och finner sig icke fastlåst av ett historiskt framvuxet, byråkratiserat,
invecklat och slentrianbundet system. Och det är denna stelhet och
inkongruens, som tyvärr utmärker vår väst-europeiska socialpolitik,
vilken ju byggts och lappats som en gammal katedral, och som tyvärr
i hög grad stämplar även vårt tänkande i socialpolitiska frågor. I
Amerika finns nu en möjlighet till en frisk start, vilket inte utesluter
utan tvärtom förutsätter att man lär av våra erfarenheter. Intresset
för den europeiska socialpolitiken är växande, men man bevarar sin
kritik och är mån om utrymme för nya uppslag. För min del har
jag på denna sida Atlanten ytterst sällan sett eller hört en intelligent
diskussion t. ex. av arbetslöshetsförsäkringens incidens, de olika
möjligheter det finns att överföra kostnaden för densamma från de
rörliga till de fasta kostnaderna ete, men i Amerika är ju den
synpunkten avgörande, och debatten vimlar av olika förslagslinjer, där
de, till vilka vi känna oss inskränkta, huvudsakligen blott representera
avskräckande exempel.
Nästa högkonjunktur kommer enligt min mening att inleda en
socialpolitisk era i Amerika. Den skans, som måste falla, är den
gammalkonservativa majoritet, som i högsta domstolen emot Holmes och
hans lilla grupp oavbrutet ogiltigförklarat staternas
lagstiftningsförsök. Denna skans kommer att falla, ty nyrekryteringen till domstolen
bestämmes av presidenten och senaten, och partimaskinerna börja
känna vart vinden blåser.
Vad som ligger bakom allt detta: lönepolitiken, välfärds- och
kooperationstendenserna, det vaknande socialpolitiska intresset, ja, även
un-dervisniingspolitiken är, som jag antytt, en fundamental förändring
av den kapitalistiska företagarens allmänna psykologi. Som vid alla
dylika omvandlingsprocesser är det lätt nog att vinna
anknytningspunkter till tidigare ideologi. För att förstå, hur lätt det går, behöver man
blott höra en av dessa moderna industrimän vid en lunchklubb hålla
ett anförande över följande mycket omtyckta tema: "Vad är en
arbetarledare ? I Europa är det en professionell socialist, en person som
lever på att ställa till bråk vid arbetsplatserna. Vi amerikanska
industrimän, vad vi sätter in på är just att hålla dessa parasiter på
avstånd. Vår ambition är att själva vara våra arbetares ledare. Det är
en tanke så djärv, att den inte gärna kan rinna upp i en europés
hjärna. Den kan blott födas här i U. S. A., där konstitutionens fäder
med vist förutseende inristade..." o. s. v., o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
