Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 27 mars 1931 - Händelser och spörsmål - Den öppna dörren eller särlagar för kvinnor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 251
som är förenligt med deras verkliga bästa? Fr. Hesselgren använde
vid arbetskonferensen i Geneve 1927 i detta sammanhang bilden av den
stora hunden, som vid sina försök att hjälpa den lilla dränkte den.
Det är möjligt, att en sådan kritik var oförtjänt hård, men för den
lilla hunden blir följden lika tragisk också om den stora hunden
verkligen menade väl.
Ha skyddslagarna då skadat kvinnorna i konkurrensen om arbetet
på ett sätt, som berättigar en sådan opposition mot dem som O. D. I:s?
En engelsk regeringskommission, som undersökt »faktorer, som
bidragit och bidra att bestämma fördelningen av kvinnorna i industrin»,
kom 1930 med ett utlåtande. (Refererat i Fackföreningsrörelsen nr
17, 23, 1930.) Man kom där till resultatet, att »fördelningen av män
och kvinnor i industrin bestämts och bestämmes utom i några
isolerade fall av faktorer, som äro alldeles oberoende av de lagliga hindren
för kvinnoarbetet». Några otvetydiga exempel på att kvinnor
utestängts från visst arbete genom förbud mot nattarbete och
söndagsarbete lämnas, men i regel anses arbetsgivarna efter
krigstidserfarenheterna obenägna att anställa kvinnor för nattarbete, också om detta
vore möjligt. Ett liknande uttalande göres av Vernon i Industrial
Fatigue and Efficiency, där det heter, att betänkligheterna mot
nattarbete inte gälla i samma grad för män som för kvinnor, fastän också
för männen det endast undantagsvis skulle komma i fråga. Hans
undersökningar gälla närmast arbetseffektivitet och nattarbete. Går man
ut ifrån att nattarbete för kvinnor bör undvikas, lär det knappast
finnas annat medel att hindra átt än lagstiftning. Att lagstiftning skulle
vara obehövlig, skulle innebära, att kvinnorna också utan den skulle
avstå ifrån art söka sådant arbete. Man finge tänka sig, att en
opinion mot nattarbete bland kvinnorna själva eller bland deras
arbetsgivare skulle vara ett tillräckligt hinder, eller att annat arbete iså
riklig mängd vore för handen att kvinnorna inte skulle lockas av
nattarbetet, allt förutsättningar som äro ganska otroliga i vårt nuvarande
samhälle.
När man vill avskaffa nattarbetslagen för kvinnor, tar man alltså
risken, att kvinnorna i viss mån utsättas för nattarbete, men anser
den olägenheten mindre än den de drabbas av genom att få sina
arbetsmöjligheter beskurna och därmed lönerna möjligen sänkta. Att
avgöra, vilket som är det större handicapet, är säkert inte lätt. T. o. m.
när det gäller så enkla frågor, som om nattarbetslagen verkligen stängt
arbetsmöjligheter för kvinnor, kunna meningarna vara delade. Fr.
Hesselgren nämner bland yrken, där kvinnornas arbetsmöjligheter
minskades, tryckerier, bagerier och sulfatfabriker. En arbetsgivare
påstår, att i tidningstryckerier, som äro de enda tryckerier, som
nämnvärt beröras av nattarbetslagen, kvinnorna inte funnits före lagen och
alltså inte kunnat drivas ut. Den svenska utredningen över tryckerier
1909 har likväl ett fåtal kvinnor i tidningstryckerier, men det är ju
möjligt, att de inte utförde nattarbete. Denna utredning gör sig till
tolk för den uppfattning, som man också träffar i det förut nämnda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
