Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 27 mars 1931 - Händelser och spörsmål - Den öppna dörren eller särlagar för kvinnor - Tysk-Österrikiska tullunionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252 Händelser och spörsmål
engelska betänkandet, att kvinnorna drivits ut ur arbetet av den lika
lön, som genomförts i detta yrke. En närmare undersökning av sådana
fall skulle säkert behövas, liksom det vore önskvärt om de av dessa
lagar berörda kvinnorna själva t. ex. vid enquêter sade sin mening om
skyddet och om erfarenheten av nattarbete. För mödrar, som ha
mindre möjligheter än andra till rekreation under dagen, förefallei*
nattarbetet orimligt. Att nattarbetslagen hos oss haft goda
verkningar, intygar fr. Hesselgren i Tidevarvet d. 28 febr. Man säger, att
»hungern är ett hastigare dödande gift än bly», men med sådana
påståenden gagnar man knappast O. D. I:s sak och inte heller genom att
påstå, att arbetslösheten bland kvinnor är större än bland män*. Man
får då åtminstone tala om, att man menar med arbetslöshet inte denf
statistiskt bevisbara. Kvinnorna ha tydligen all rätt att kräva, att
sär-lagar för dem inte finnas i större utsträckning än som är bevisligen
till deras och samhällets gagn, och att de så smidigt som möjligt
anpassas efter deras behov. Men ska en opinion mot särlagar
övertyga, bör den understödjas av de därav berörda. Den bör grundas på
verkliga erfarenheter och mot de otvetydiga riskerna av särlagar väga
det också otvetydiga värdet av skyddet. Och ska kravet på lika lön i
industrin få någon innebörd, får man inte se bort från det faktum,
att lika arbete där så sällan förekommer och så lätt kan döljas bakom
camouflage. Om det förbundes med en plan för familjeförsörjningen,
skulle det ha större utsikter att bakom sig samla en obruten front av
kvinnor och kanske ett flertal även av män. Så som agitationen för
likställigheten ibland föres, är den bild man lättast får i tankarna inte
den lilla illa hjälpta hunden utan en annan bild av en hund, som
»miste hela stycket».
Tysk-Österrikiska Det råder knappast något tvivel om att icke de höga
tullunionen tullbafriärerna länder emellan äro en av de främsta
orsakerna till att näringslivet har så svårt att åter
komma i normala gängor. I teorin har man också detta klart för sig,
åtminstone om man får sätta tro till alla de vackra deklarationer, som
vid högtidliga tillfällen avgivas av ledande politiker. När det kommer
till det praktiska handlandet brukar det emellertid i regel vara en ganska
motsatt uppfattning, som kommer till synes. Även i vårt lilla land saknar
man ju inte exempel på att läpparnas bekännelse ganska ordentligt svär
mot det dagliga verkandet.
Man skulle ju emellertid vara blind för att icke se, att det är
någonting, som inte är som det bör vara inom det europeiska näringslivet.
Även om man inte längre kan ställa upp Amerika såsom det lysande
föredömet, så äro dock förhållandena i Europa sådana, att stora
befolkningslager ha en endast alltför hård känning utav deras olidlighet»
Idealister ha därför icke försummat att påpeka nödvändigheten av icke
endast politisk utan även ekonomisk utjämning. Då även en den praktiska
politikens man som Briand i sitt kända memorandum försökte göra
vissa trevare för att sondera möjligheterna för en förnuftigare ordning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
