Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 27 mars 1931 - Händelser och spörsmål - Tysk-Österrikiska tullunionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 2S3
började man hysa vissa förhoppningar om att storpolitikens män så
småningom skulle ta sitt förnuft till fånga under press från de oerhörda
arbetslöshetssiffrorna och stora folklagers betryckta ställning.
Än har inte Briands plan lett till något resultat, då man nu
plötsligen får höra talas om ett utkast till tullunion mellan Tyskland och
Österrike. Det är visserligen sant att det endast gäller en ringa del av
Europa, men det är dock ett tecken, som skulle kunna båda en nyorien*
tering, i all synnerhet som det offentliggjorda utkastet innehåller en
bestämmelse, att varje annat land skall kunna inleda förhandlingar om
liknande reglering. Avtalet förklarar sig för övrigt avse inledningen till
en nyordning på de regionala avtalens väg. De båda länderna skola
enas om en tullag och en tulltariff, som skola gälla, så länge fördraget
gäller. Under den tiden få inga in- eller utförseltullar påläggas mellan
de båda länderna, och övergångstullar skola särskilt regleras. För
tullinkomsternas fördelning äro särskilda regler fastställda. Inga förbud
för den fria handeln mellan de båda staterna få förekomma med
undantag för sådana, som betingas av hälsovård o. dyl.
Även om denna väg genom sammanslutning mellan enskilda stater väl
icke är den, som man trott vara den säkraste, synes ju dock
bestämmelsen om unionens utvidgning till att omfatta även andra stater ge
möjlighet för att den så småningom skulle bli mera universell. Men långt ifrån
att uppfattas som ett första ärligt försök att komma undan några av de
värsta anomalierna på det ekonomiska området har fördragets
offentliggörande framkallat häftiga och bittra protester från segermakternas sida*
Det är emellertid inte i främsta rummet den ekonomiska sidan av
problemet, som föranleder de energiska protesterna, utan rädslan för
att detta ekonomiska närmande endast skall vara början till en
fortsättning av mera politisk natur eller med andra ord, att det av
fransmännen hjärtligt hatade tyska ordet Anschluss skall bli en politisk
realitet, d. v. s. att Österrike skulle uppgå i det tyska riket. Visserligen
böra ju nationerna teoretiskt ha självbestämningsrätt, men denna
självbestämningsrätt får under inga omständigheter användas så, att det
tyska riket kommer att omfatta alla tyskar. I sin opposition mot den
ingångna tullunionen stöder man sig på de Österrike avtvingade
förbindelserna i Genêveprotokollet, varigenom England, Frankrike, Italien och
Tjeckoslovakien förbundit sig att stödja den österrikiska staten, och detta
protokoll hänvisar i sin tur till fredsfördraget i Saint Germains, vilket
ju inte just var någon frivillig överenskommelse.
I Genêveprotokollet ges dock uttryckligen full frihet åt Österrike i
alla frågor rörande överenskommelse om tulltariffer, men det ekonomiska
oberoendet får dock icke äventyras. Vill man därför sträcka sig så
långt som att anse frihandel gentemot en granne för att uppge det
ekonomiska oberoendet, så kan man leke förneka, att fördraget strider
mot detta protokoll och mot fredsfördraget, men om tullar inte skola
anses vara något nödvändigt komplement till den oberoende ställningen
förefaller det något svårare att urgera, att något brytjande av översi
kommeisen genom fördraget skett.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
