Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 28 april 1931 - P. E. Brusewitz: Bondejordens socialisering i Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mindre än 55 procent av skörden kunnat i form av överskott levereras
till staten. Även hästarna hava uppenbarligen kunnat utnyttjas vida
bättre inom kollektivbruken än av de enskilda bönderna, där det
ofta händer, att hästen hos den ene står oanvänd, medan grannen
saknar nödvändig dragare vid sitt jordbruksarbete. Under
vårsådden 1930 ha också de kollektivbruk, som icke haft traktorer utan
endast hästar till förfogande, kunnat i genomsnitt beså 50 à 100 proc.
större areal än de enskilda bönderna.
Såsom ögonvittne har jag också fått det intrycket, att ett
betydande byggnadsarbete (ladugårdar m. m.) under sommaren och
hösten pågick vid kollektivbruken. Visserligen utfördes detta arbete
ofta nog av folk, som genom kollektiviseringen berövats en del av
det enskilda vinstbegärets stimulans och som ännu knappast synes
ha upptänts av entusiasm för det kollektiva arbetet. Men att även
den mänskliga arbetskraften, vilken vid kollektivbruken
representerades av cirka 15 miljoner arbetsföra män och kvinnor, i genomsnitt
bättre utnyttjas där än vid de splittrade enskilda småbruken, synes
mig ligga i öppen dag.
Om vi från de allmänna totalresultaten vända blicken till
förhållandena i enskilda fall, finna vi mycket intressanta skillnader — icke
blott mellan förhållandena inom de för stordrift särskilt lämpade
spannmålsdistrikten och sådana delar av landet, där boskapsskötseln
är huvudnäringen — utan framför allt mellan företag, som drivits
planmässigt, med ordnad redovisning och ackordsavlöning åt folket
å ena sidan, samt å den andra sådana kollektivbruk, där
planläggningen varit dålig och där vinsten fördelats icke i förhållande till det
utförda arbetet, utan lika mellan alla. Medan i de förra fallen 14 à 24
dagsverken erfordrats för bearbetande av en hektar jord, ha i de
senare fallen åtgått ända till 100 dagsverken för samma ändamål.
Där har det (enligt jordbrukskommissarien Jakovlev) blivit så, att
de bästa och mest medvetna kollektivisterna, de som mest helt givit
sig själva åt den gemensamma saken, arbetat ärligt, medan de övriga
begagnat kollektivet som ett medel att leva på bekostnad av andras
arbete. Dessa äro således ännu omogna för kommunismen.
Den nu avslutade sovjetkongressen har gått in för en kompakt
kollektivisering av hela sovjetunionens jordbruk före
femårsperiodens utgång 1933. Därvid beslöt kongressen att för kollektivbruken
till en början förorda den s. k. "artellformen", där bl. a.
medlemmarna få behålla småkreatur och högst en mjölkko för enskilt bruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
