Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 28 april 1931 - Otto R. Wangson: Ärekränkning och yttrandefrihet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjukhem föreslagit en liberal partikoryfé. Särskilt bemärkt hade
denne person gjort sig i en synnerligen uppmärksammad
ordensaffär för några år sedan: han hade från en ökänd ordensmånglare
emottagit en offert på ordnar (Vasaorden 15,000 och Nordstjärnan
25,000 kronor), hade accepterat anbudet och översände till att börja
med 17,000 kr. (varav de 2,000 "för kostnader i ärendet" och de
15,000 "till något välgörande ändamål, som kan ligga H. K. H. vår
aktade kronprins nära"); välgörenheten var emellertid icke
ovillkorlig: "och återgår således beloppet till mig i händelse inom 4 dagar
från dags dato min utnämning till R. W. O. 1 kl. ej ägt rum. Med
utmärkt högaktning." — Historien är icke, som man kunde tro,
gjord av någon samhällssatiriker som velat blottlägga den mänskliga
fåfängan i all dess socialt pyntade ynkedom; dess sanning är
tvärtom dokumentariskt styrkt och obestridd. Och även om man vet
att ordensmångleri i en mera förtäckt och anständig form
förekommer och är ganska allmän, så måste man erkänna, att detta
ordensköp ändå står liksom i en klass för sig; här äro alla den yttre
anständighetens skylande fikonalöv avlagda och transaktionen torrt
och nästan cyniskt merkantil: affär är affär.
Nu hör det också till ärekränkningsmålets förhistoria, att
liberalerna på ett stadsfullmäktigesammanträde före det, där nu
ifrågavarande valärende förekom, anställt ett stort räfst- och rättarting
med anledning av en socialdemokratisk kommunalmans försyndelser
och därvid påtalat "den slappa mildhet, det socialdemokratiska
partiet har kunnat ådagalägga, då det gäller partikoryféernas
blamager." Man kan därför förstå, att när nu de stränga sededomarna
själva genom valkommittén fordrade att få representeras av denna
man, så måste detta ge anledning till reflexioner från
socialdemokratiskt håll. På ett sammanträde med socialdemokratiska
stadsfullmäktigegruppen hade också denna diskuterat frågan och givit en av sina
ledande män i uppdrag att ställa liberalerna en smula mot väggen
och belysa halten av deras hycklande dubbelmoral. Då valärendet
uppropades i stadsfullmäktige begärde alltså den man, som
bemyndigats att föra gruppens talan, ordet, konfronterade liberalerna
med den man, de velat begåva med ett nytt samhälleligt
förtroendeuppdrag, berörde ordensaffären, i anslutning vartill han
deklarerade: "Jag har för min del ansett och anser alltjämt, att män av X:s
cert anständigtvis icke böra tilldelas offentliga förtroendeuppdrag",
undrade om socialdemokraternas slappa mildhet till äventyrs smittat
ifrån sig och slutade med att begära återremiss av valärendet till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
