Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 28 april 1931 - Otto R. Wangson: Ärekränkning och yttrandefrihet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
valkommittén! Anförandet väckte givetvis ett berättigat uppseende.
Till och med på liberalt håll förklarade man sig ha behov av en
ny funderare på saken, och ärendet återremitterades med stor
majoritet. När det återkom till stadsfullmäktige var det omstridda
liberala namnet borta från valkommitténs förslag, ehuru det alltjämt,
nu reservationsvis, framfördes av en borgerlig minoritet inom
kommittén. I detta sakläge fann den liberale koryfén tiden inne att
dra sig tillbaka från förslaget; han meddelade stadsfullmäktige, att
han icke längre önskade ifrågakomma till uppdraget ifråga samt —
att han kommer att åtala sin opponent från förra
stadsfullmäktigesammanträdet för ärekränkning!
Han höll även ord; han stämde, yrkade urbota straff (fängelse!!)
och ett skadestånd, som han endast med hänsyn till dels att han
icke själv ämnade behålla pengarna (sic!) och dels att
arbetarrepresentanten, den fattiglappen, "väl icke har alltför lätt att kunna
gälda något högre skadestånd", begränsade till 2,000 kronor...
Målet, som i sitt slag torde vara enastående i stadsfullmäktiges och
rådhusrättens historia, fann nyligen sitt avgörande i första instans.
Rådhusrätten förklarade i sitt utslag att "såsom ledamot av
stadsfullmäktige får Y. anses hava haft befogenhet att vid ifrågavarande
tillfälle uttala sig om, huruvida X. enligt Y:s förmenande var
lämplig för det uppdrag, vartill han föreslagits samt angiva de
förhållanden, vara han stödde sin uppfattning härutinnan. Med hänsyn
till omständigheterna i målet kan antagas, att Y. vid uttalandena
angående X. icke handlat i ärekränkande syfte. På grund härav finner
rådhusrätten X:s ansvars- och skadeståndstalan icke kunna bifallas."
Och så tillerkändes svaranden 200 kr. i rättegångskostnader.
Utslaget har överklagats av X., och målet har sålunda ännu icke
slutligen avgjorts. Slutresultatet kan väl dock icke bli mer än
ett: ett fastställande av rådhusrättens utslag, vilket, som man
finner, helt ansluter sig till den tankegång, för vilken här i det
föregående redogjorts. Att denna tankegång är riktig och även omfattas
av såväl straffrättslig teori som domstolspraxis står nämligen utom
allt tvivel. Och illa vore det förvisso ställt med yttrandefrihet och
kritikrätt här i landet, om dessa allmänna värden skulle skattas lägre
än en enskilds i och för sig fullt berättigade krav på att få ha sin
ära okränkt. I den intressekollision, som här inträffar, måste det
offentliga intresset av fri kritikrätt ovillkorligen avgå med segern.
Ske alltså!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
