Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 28 april 1931 - Litteratur - Wilhelm Grotkopp: Europa utan tullar - André Siegfried: Tableau des Partis en France
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur 297
beredas tillfälle att ansluta sig. Det är för honom en ren affärsfråga,,
som dock måste föra med sig politiska verkningar i den meningen, att
ett ekonomiskt närmande mellan nationerna också med nödvändighet måste
leda till större fredsvänlighet. En kamp för tullarnas avskaffande
genom en europeisk tullunion är därför också en kamp för världsfredens
tryggande.
Europa utan tullar är utmärkt översatt av Thorsten Odhe. Den kan
därför med fördel studeras utav alla dem — och det bör vara de flesta
— vilka äro intresserade av ekonomiska ting av denna aktuella art.
André Siegfried. Tableau des Partis en France. 245 sid. Grassets
förlag. Pris 15 fr.
De franska politiska partierna äro en invecklad historia. Man kan
hålla på och följa den franska riksdagens förhandlingar och ändå inte bli
nämnvärt slugare. Försöker man skaffa sig de olika gruppernas program,
i den mån sådana finnas, så ger det väl alltid några upplysningar, men
det är inte så alldeles säkert, att man ens då kan säga, vilken grupp som
står till höger om en annan eller tvärtom. För den som vill tränga in i
de franska partimysterierna ger däremot Siegfrieds bok en god
handledning.
Den innehåller dels en allmän karakterisering av det franska kynnet,
med redogörelser för de faktorer, som bestämma den inre och yttre
politiken, och dels en redogörelse för det senaste årets politiska utveckling
och för de olika parlamentariska grupperna. Det drag, som enligt förf.
ligger bakom vid fransmännens politiska ställningstagande är deras
dominerande uppskattning av det individuella och deras större eller mindre
avoghet mot det kollektiva. Detta går igen i de deputerades motvilja mot
inrangering i fastare partigrupper.
Det som skiljer vänster och höger är emellertid huvudsakligen två
frågor, dels inställningen till kyrkan och dels till de sociala problemen. När
högern och därmed kyrkan visar tendens att få alltför starkt inflytande
glider tyngdpunkten inom den för majoriteten avgörande centern Över
åt vänster, men visar vänstern alltför stor aggressivitet ekonomiskt eller
socialt, förskjutes tyngdpunkten åt andra hållet.
Avgörandet ligger således hos centern. Men vad är centern? Den
består f. n. av icke mindre än fyra grupper, av vilka den längst till
vänster och den, där avgörandet f. n. ligger, är den radikala vänstern, som
socialt är tämligen konservativ, men tillhör vänstern i politiska frågor.
Något till höger om denna radikala vänster har man vänsterrepublikan
nerna samt Demokratisk och social handling, närmast representera^
storindustrin. Den fjärde gruppen är mera obestämbar. Det är
ciala och radikala vänstern omkring Franklin-Bouillon, som har ej
nationalistisk anstrykning. Högern består till sin huvudpart av
blikansk-demokratiska unionen samt till höger därom de
vilka Bock icke alla äro lika reaktionära. Men till höger
dessutom räkna även en annan grupp, som dock är betydligt svårare*
för en sådan kännare som förf. att placera, nämligen de folkliga demokr^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
