Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 28 april 1931 - Händelser och spörsmål - Australiens finanser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 315
Australiens I Australien sitter en arbetarregering vid makten. För
n några år sedan fanns det dessutom arbetarregeringar i fem
av de sex delstaterna (alla utom Viktoria), men så
småningom förlorade man majoritetsställningen i samtliga.
Det australiska arbetarpartiet kan emellertid icke jämföras med vårt.
Man företräder en helt annan politik. Sålunda är det australiska partiet
protektionistiskt och bedriver ävenledes i många hänseenden en
mono-polistisk politik.
Under de senare åren ha de australiska finanserna råkat in i ett allt
sämre läge. Staten har lånat betydande belopp för att befordra den
industriella utvecklingen. Den är ägare till järnvägar, telegraf, telefon,
bevattningsanläggningar och andra dylika företag, som byggts med
lånade medel. Härom kan ju i och för sig icke vara så mycket att säga,
så länge företagen äro planerade så att de ge förräntning på kapitalet,
vilket emellertid icke varit fallet alla gånger. Järnvägarna exempelvis
har under de senare åren medfört ett underskott på över 400 miljoner
kr., räntor inräknade. Men dessutom har man även lånat för andra
utgifter. De sociala åtgärderna ha varit ganska vittomfattande och dragit
stora kostnader, och dessutom har man haft betydande utlägg för den
nya huvudstaden Canberra.
Resultatet av det hela har blivit, att förbundets och delstaternas
samlade skulder vid senaste räkenskapsårets slut uppgingo till nära 20
miljarder kr., av vilka något över hälften utgjordes av utländsk skuld
och av den var större delen betalbar i London. Om man beräknar
skulden per invånare, är summan dock icke mer än ungefär en tredjedel
av vad tillgångarnas värde per huvud kunna beräknas till. Av skulden
utgöres en icke ringa del, ungefär en fjärdedel, av krigsskulder.
Sammanlagt ha förbundet och delstaterna att betala nära en miljard krono i*
årligen i räntor.
Så länge näringslivet var friskt mötte detta icke oöverstigliga
svårigheter, men de starkt fallande priserna på Australiens huvudprodukter,
vete och ull, ha gjort läget högst bekymmersamt. Det har medfört, att
inkomsten fallit med nära en tredjedel under sista budgetåret.
Handelsbalansen har blivit negativ från att ännu år 1928 ha visat ett överskott
på åtskilliga miljoner. I exporten äro då också medräknade
guldsändningar, men om man frånräknar dem, finner man, att medan exporten under
det näst sista budgetåret översteg importen med ungefär 25 miljoner
kronor hade importen under sista året kommit över exporten med över
en halv miljard.
Det är ganska naturligt att en dylik situation försätter statsfinanserna
i ett bekymmersamt läge. Såväl förbundsregeringen som åtskilliga utav
delstaternas regeringar ha haft att dragas med mer eller mindre
betydande budgetunderskott. För förbundsregeringens del uppgick det vid
sista budgetårets slut till ungefär 25 miljoner kronor och tillsammans
med de föregående underskotten till över 100 miljoner. För nästa år
beräknades då ett ytterligare underskott på 250 miljoner kronor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
