Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 4 juni 1931 - Nils Andersson: Partiet och försvarsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338 Nils Andersson
krigsmakt som sätter oss i stånd att fylla våra förpliktelser mot
Nationernas förbund i enlighet med dess solidaritetssystem.
Det vore icke ur vägen att få ett bestämt besked om hur långt
man kan gå i avrustning med hänsyn till Folkförbundet. Gäller det
särskilda undantagsbestämmelser för Danmark, eftersom man där
icke finner hinder möta iör en ganska fullständig avrustning? Nå,
nu säger Lindström själv att gäller det endast att fylla dessa
förpliktelser, skulle Sverge i varje fall ha möjlighet att utan tvekan
företaga en avsevärd justering nedåt av sina nuvarande
försvarsanstalter. ’Men N. F:s solidaritetssystem är tyvärr icke så starkt
att det ej kan brista. Därför vågar icke Rickard Lindström
anbefalla ens denna av honom själv som eljest möjlig ansedda minskning.
Vårt försvar måste alltså uppbyggas, så att det kan skydda vårt
eget område från kränkning av främmande makter, det är försvarets
uppgift, neutralitetsvärn alltså. Och till denna uppgift skall det
kunna förslå. Pacifisternas Hörupsats: Vad kan det nytte? gäller
icke för annat än ett stormaktsangrepp, och det finns ingen större
risk för ett sådant. Nej, risken är att en krigisk konflikt kan
uppstå mellan två makter, vilka vardera skulle finna det förmånligt att
försöka utnyttja svenskt territorium för sina operationer, för
flygbaser, för genomfart ete. Saknar man då en avskräckande krigsmakt,
skulle man rent av kunna tänka sig, att dessa makter kände sig
som inbjudna att använda vårt område som krigsbaser av skilda
slag. Därmed skulle kriget komma att föras på svensk mark.
Resonemanget utgår ifrån att inga betänkligheter kunna finnas
hos eventuella krigförande att annektera vårt område, såvida det
ej försvaras. Men om Nationernas förbund funnes kvar och ägde
någon auktoritet, vore det väl icke tänkbart, att man i första taget
skulle kasta sig över hit? Och risken därför skulle i alla händelser
icke föreligga med mindre kriget etablerades mellan ett par makter,
som befinna sig något så när i vårt grannskap. Om exempelvis
Italien och Österrike drabbade samman, kunde man näppeligen behöva
befara någon invasion i Sverge. Praktiskt taget måste risken
inskränka sig till krig mellan England och Ryssland, möjligen
England^—Polen. Skola vi sålunda för dessa eventuella risker
uppehålla en dyrbar militär rustning, som ända inte utgör någon absolut
säkerhet mot en invasion ? Ty om det vore så att de krigförande
(makterna funne det absolut nödvändigt att sätta sig i besittning
av exempelvis en flygbas i Sverge, så skulle vi nog få lov att uppe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
