Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 4 juni 1931 - Östen Undén: Sanktioner och neutralitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gamla tal, att vi kunna stå kvar i vår gamla neutralitetspolitik?
Världen är förändrad och därför måste det bli andra former för
fredsviljans uttryckande — mera aktiva former än vi varit vana vid
under den tid, då vi på vårt sätt försvarat freden genom att själva
hålla oss utanför alla krigiska förvecklingar. Och nu är frågan,
om vi skola deltaga i tdenna mänsklighetens allmänna aktion, om vi
skola säga ja eller icke."
För Branting innefattade alltså icke neutralitetspolitiken någon av
de eviga sanningarna. Den var naturlig och självfallen för ett land
i Sverges ställning under det internationella utvecklingsskede, som
rådde före och under världskriget och Branting hade ju själv satt
in hela sin kraft på vidmakthållandet av vår neutralitet under kriget.
Men om en mellanfolklig organisation skapas med uppgift att hindra
krig och erbjuda former för fredlig lösning av tvister mellan
staterna, kan den inte uppställa som högsta princip att visa opartisk
neutralitet gentemot även den eller de stater, som gripit till krig med
trotsande av organisationen och dess grundsatser. Det är också
betecknande, att så gott som alla de många program för ett folkens
förbund, som framkommo under världskriget och omedelbart efter
dess avslutande, upptogo grundsatsen om samfällda tvångsåtgärder
mot en fredsbrytande stat. Ett utförligt motiverat sådant förslag
framlades t. ex. på uppdrag av den socialistiska föreningen Fabian
Society i England och utkom i svensk översättning (Woolf:
Internationell rättsordning, Tidens förlag, 1917). Det innehöll ett
noggrant utbildat sanktionssystem.
Överhuvud är det helt i linje med socialdemokratins internationella
politik att, om läget är tillräckligt klart, om det är uppenbart var
ansvaret för krigsfaran eller kriget ligger, ta parti mot den
aggressiva parten och rikta sin aktion mot denna. Respekt för
neutralitetsprincipen såsom sådan har inte utgjort hinder för ett enhetligt och
effektivt uppträdande från arbetarorganisationernas sida vid
krigsutbrott, men väl svårigheten att snabbt avgöra på ett för alla
anslutna partier övertygande sätt, var huvudansvaret ligger. Detta
problem har i själva verket varit praktiskt taget olösligt, innan en
internationell organisation, med bestämda regler om fredligt förfarande
för tvisters behandling, hade kommit till stånd. Men en sådan
organisation har nu skapats och därmed viktiga förutsättningar för en
aktion mot kriget även från arbetarorganisationernas sida. I den
mån folkförbundet fungerar enligt sitt program, går dess taktik i ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
