Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1 sept. 1931 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388 In- och utrikes
tin, är det bättre att vända blicken till de lärdomar, som
socialdemokratin kan hämta från den engelska krisen. De äro både många och
bistra.
DEN ENGELSKA KRISEN I AUGUSTI var en finanskris och
förtroendekris på samma sätt som den något tidigare tyska.
Sambandet mellan de båda anses också otvivelaktigt. Det är skäl att hålla isär
dessa akuta kriser på penningmarknaden från den underliggande
ekonomiska krisen och depressionen. Någon påtaglig ändring i de
faktorer, som bruka anses grundläggande för det ekonomiska livet, hade
inte inträtt. Men den tyska industrin synes i stor utsträckning ha
finansierat sin "rationalisering" genom utländska lån på kort tid.
Dessa pengar voro sålunda fastlåsta, och då oron för politiska katastrofer
i Tyskland fått näring genom nationalsocialismens frammarsch och
fordringsägarna började dra sina pengar tillbaka, fanns intet att
betala med utom nyskapade krediter från bankerna och i sista hand
från riksbanken. Vad som hotade var alltså inflation och
penningförsämring. Nu hade emellertid en betydande del av lånen till
Tyskland förmedlats genom stora finanshus i London. Det var en god
affär. Då företagsamheten under depressionen hålles nere, blir det gott
om pengar för lån på kort tid. Omkring fyra miljarder kronor anses
på detta sätt ha gått till London från amerikanska och franska
kapitalister. Då de blevo oroliga för att den tyska krisen skulle få
återverkningar i London och började dra tillbaka sina pengar, riktades
samma hot mot det engelska pundet som tidigare mot den tyska
marken. Så långt är det inte tal om någon politisk manöver från
kapitalintressena mot den engelska arbetarregeringen. Det är bara den
vanliga mekanismen på penningmarknaden, som fungerar på sitt
normala sätt. Ingen bank, som mistat förtroendet, kan hålla stånd då
allmänheten rusar till för att få ut sina pengar. Men det behövs ingen
sammansvärjning emellan insättarna. Socialdemokraterna ha ingen
anledning att sudda ut gränserna mellan det som sker genom
organiserad kapitalistisk samverkan och det som är en följd av ett otal
enskilda avgöranden på marknaden. Det ena kan vara lika ödesdigert
som det andra för en socialistisk politik, men medlen att möta
svårigheterna måste bli olika. Om faran kommer från en
bankvärld, som förvaltar kapitalet, kan man svara enligt internationalens
resolution med att dessa förvaltningsorgan socialiseras. Men paniken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
