Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1 sept. 1931 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes 389
bland dem som bilda kapital väcker frågan om källorna till hela
kapitalförsörjningen.
FÖR ATT LUGNA LÅNGIVARNA och hejda kapitalflykten såg
sig engelska banken tvungen att skaffa en kredit på 50 milj. pund hos
de amerikanska och franska centralbankerna. Varför var detta ej nog?
Det är här man inte kan undgå att se det politiska spelet. Den
engelska budgetens underskott var inte från början något moment i
krisen. Massorna av långivare veta förmodligen ganska lite om engelska
statsfinanser. Men det fanns starka krafter inom England — och
kanske delvis utanför — som voro intresserade av att koppla
samman frågan om de sociala utgifterna med den finansiella krisen. En
officiell besparingskommittés nyligen framlagda betänkande med krav
på radikala nedskärningar av understöden åt de arbetslösa togs till
utgångspunkt för kampanjen. Förtroendet till Englands finansiella
sundhet förklarades i denna propaganda vara oupplösligt förbundet
med en budget jämvikt genom besparingar och inte genom nya
skatteinkomster. I den mån förkunnelsen vann tilltro, var också det faktiska
läget förändrat. Förtroende finns eller finns inte. Man kan inte
begära att kapitalister skola placera pengar i en pundvaluta som de inte
ha förtroende till. Det finns alltså ingenting överraskande i uppgiften
att amerikanska banker satt villkor för beviljande av nya krediter,
och att i dessa villkor ingått nedskärning av understöden åt de
arbetslösa.
DET KAN SYNAS FÖRÖDMJUKANDE för ett land att på det
sättet få sin inrikespolitik dikterad utifrån. Det är inte ens möjligt
att den engelska arbetaroppositionen skulle kunna vinna någon fördel
genom att på denna punkt vädja till de nationella känslorna. Man
får hoppas att den i stället begagnar tillfället att avslöja tomheten i
så mycket av de fosterländska deklamationerna. Englands nationella
känna sig tydligen inte besvärade av detta utländska förmynderskap,
därför att det går väl ihop med vad de själva anse vara riktig engelsk
politik. De få väl en tid framåt visa något mera överseende mot
arbetarpartiet, då det påstås följa paroller från andra internationalen
och kanske t. o. m. mot kommunisterna, som taga order från Moskva.
Även frågan om de utomparlamentariska påtryckningsmedlen ter sig
i ett annat ljus, då man bredvid arbetarnas storstrejk har att ställa
kapitalisternas. Efter den stora strejken 1926 sökte Englands höger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
