Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1 sept. 1931 - Karl Fredriksson: »Isolerad avrustning»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Isolerad avrustning" 395
"2. Det åligger i sådant fall rådet att föreslå vederbörande regeringar, med
vilka lånt-, sjö eller luftstridskrafter de särskilda förbundsmedlemmarna skola
bidraga till de väpnade styrkor, som skola användas till hävdande av
förbundsförpliktelserna.
3. Förbundets medlemmar överenskomma vidare att vid genomförandet av
finansiella och ekonomiska åtgärder enligt denna artikel ömsesidigt
understödja varandra i syfte att så mycket som möjligt nedbringa därav följande
förluster och olägenheter. De skola likaledes ömsesidigt stödja varandra i
motstånd mot de särskilda åtgärder, som av en fördragsbrytande stat må riktas
mot någon av dem. De skola vidare vidtaga erforderliga åtgärder för att
envar inom sitt område underlätta fri passage för styrkor tillhörande
förbundsmedlem, som deltager i gemensamma åtgärder till hävdande av
förbundsförpliktelserna."
Men även här blir det svårt att bestämt fastslå någon tvingande
formell skyldighet att hålla militär. Rådet har att föreslå respektive
stater med vilka militära styrkor de skola bidraga. Men om en
stat underlåter att följa rådets förslag i detta stycke, så föreligger
därmed icke direkt brott mot förbundsakten. Ovillkorlig är däremot
enligt aktens ordalydelse medlemmarnas skyldighet att "vidtaga
erforderliga åtgärder för att envar inom sitt område underlätta fri
passage för styrkor tillhörande förbundsmedlem, som deltager i
gemensamma åtgärder till hävdande av förbunds förpliktelserna". Dock
finnes icke heller här något som ovillkorligen ger vid handen, att
förbundsmedlem behöver ha militär för ändamålet. "Underlätta fri
passage" kan man göra helt enkelt genom att hålla landsvägarna i
ordning!
Släpper man de särskilda paragraferna ur sikte och ser till
grundkonstruktionen, måste man säga sig, att hela komplexet av
folkförbundsbestämmelser måste utgöra ett synnerligen svagt underlag för
paragraf advokatyr, så länge det hela i varje fall bygger på
föreställningen om varje nations obeskurna suveränitet. Folkförbundets
bestämmelser och handlingsnormer kunna naturligtvis, liksom den så
kallade folkrätten, ha stor praktisk betydelse, ungefär på samma
sätt som vissa konventionella former för uppförandet kunna, utan
att behöva vara lagfästade, spela en betydande roll i den mänskliga
samlevnaden. Men därför brukar ju inte folk utan vidare anse det
överflödigt att kunna hålla skillnad på huruvida en handlingsnorm är
i lag föreskriven, eller om den blott är att hänföra till vedertaget
bruk, som den enskilde har sin frihet att acceptera eller förkasta.
Då det gäller den mellan folkliga samlevnaden brukar folk däremot
rätt allmänt resonera som om det funnes överstatliga lagar med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
